Smittskyddsläkare Ann Söderström hoppas att massvaccineringen kan starta vecka 41 (5 - 11 oktober). De första två veckorna kommer vårdpersonal samt människor som tillhör riskgrupperna att vaccineras.
- Därefter riktar vi in våra resurser på de yngsta. Planen är att alla skolor - från förskolor till gymnasier - ska vaccinera sina elever.
Vuxna personer, som inte bedöms löpa någon extra stor risk, kommer att få sitt influensavaccin på den vårdcentral där de är listade eller av sin företagshälsovård.
Ett skäl att prioritera barn och ungdomar är att den nya influensan främst drabbat de yngre. Om skolbarnen blir immuna finns också goda chanser att stoppa smittspridningen.
Vid en presskonferens i dag på förmiddagen presenterade smittskyddet, sjukhusen och primärvården en tidsplan för massvaccinering i Västra Götaland.
Förhoppningen är att de första leveranserna av vaccinet ska komma någon gång i början av oktober. Regionen kommer därefter att ta emot omkring 200 000 doser per vecka de närmaste månaderna.
För att minska trycket på sjukvården vill smittskyddet tillfälligt ändra reglerna för sjukintyg. Personer som insjuknar i svininfluensa ska kunna vara hemma från jobbet mer än en vecka utan att skaffa intyg, tycker Ann Söderström.
Beslut om de nya reglerna ska fattas av Försäkringskassan och SKL, Sveriges kommuner och landsting.
- Vi vill förlänga tiden för att slippa den extra belastning som det innebär om många människor kommer till läkare bara för att få sjukintyg, säger hon.
Bedömningen är att de allra flesta blir friska efter tre - sju dagars sjukskrivning, men det kan hända att en del behöver något längre tid för att återhämta sig.
Ann Söderström betonar att man ska vara helt feberfri minst ett dygn innan det är dags att återgå till arbetet.
Vissa grupper löper högre risk att drabbas av ett allvarligare sjukdomsförlopp.
Till riskgrupperna räknas gravida och alla över 6 månader som har regelbunden kontakt med läkare på grund av:
Kronisk lungsjukdom
Extrem fetma eller neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen
Kronisk hjärt-kärlsjukdom
Personer med nedsatt immunförsvar
Kronisk lever- och njursvikt
Diabetes
Läkemedelsbehandlad astma
Allvarlig neuromuskulär sjukdom
Källa: Socialstyrelsen