En möteskarusell med president Recep Tayyip Erdogan och statsminister Ulf Kristersson i huvudrollen i Vilnius pågick under flera timmar på måndagskvällen. Vid 21.15-tiden berättade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vid en presskonferens att Erdogan godkänner Sveriges Nato-ansökan och skickar vidare anslutningsprotokollet till det turkiska parlamentet så snart som möjligt. Det är oklart när det kan ske.
– Att fullfölja Sveriges anslutning till Nato är ett historiskt steg som gynnar säkerheten för alla Natoallierade vid denna kritiska tidpunkt, sade Stoltenberg.
Turkiet och Sverige har under dagens förhandlingar också kommit överens om att inleda ett nytt institutionaliserat säkerhetssamarbete mot terrorism i alla former. När det gäller Ungerns godkännande trodde Stoltenberg att det ”kommer att lösa sig”.
Att plötsligt dra in ett gammalt turkiskt önskemål om ett närmande till EU och föra in Bryssel i ekvationen om en svensk Nato-anslutning kan tolkas som en vädjan
Innan den turkiske presidenten åkte till sista minuten-samtalet med Kristersson om Sveriges Nato-ansökan kom han med ett nytt och oväntat utspel. Det kan uppfattas som ännu ett av hans villkor. Han är beredd att ge Sverige grönt ljus om EU inleder förhandlingar med Turkiet om medlemskap i Europeiska unionen. ”Först, låt oss bana väg för Turkiet i EU, och låt oss sedan bana väg för Sverige, precis som vi banade väg för Finland.”
Detta har inte med Nato att göra och nämns inte i överenskommelsen mellan Sverige, Finland och Turkiet i Madrid förra sommaren om de turkiska kraven för att godkänna länderna. ”Turkiet har väntat i över 50 år vid EU:s dörr och nästan alla andra Nato-länder är med”, var Erdogans budskap som han skulle upprepa för stats- och regeringscheferna i Vilnius.
Att plötsligt dra in ett gammalt turkiskt önskemål om ett närmande till EU och föra in Bryssel i ekvationen om en svensk Nato-anslutning kan tolkas som en vädjan från en turkisk ledare som är i stort behov av visumsfria resor, ökad handel och EU:s ekonomiska stöd, trots att han måste vara medveten om att Turkiet inte lever upp till EU:s tolkning av rättsstatens principer och får kritik för utvecklingen efter kuppförsöket 2016. Men Europeiska rådets ordförande Charles Michel lovade att ”väcka liv” i banden till Turkiet. Erdogans utspel illustrerar hur svårt det är att tolka honom och förutse hans nästa drag. Han går en balansgång som få andra ledare i världen och kan svänga 180 grader när det är minst anat.
Putin behöver Erdogan, och det är ömsesidigt.
För bara några dagar sedan gästades han av Volodymyr Zelenskyj i Istanbul. Erdogan tyckte att landet förtjänade att gå med i Nato, men uppmanade till förhandlingar om fred. Han gav den ukrainske presidenten en present: fem soldater som hade slagits mot ryssarna. De hade tagits till fånga och skulle enligt ryssarna hållas i Turkiet tills kriget är slut. Nu fick de åka med hem som hjältar medan Kremls talesman pratade om avtalsbrott.
Det väntas dock inte påverka relationerna. Putin behöver Erdogan, och det är ömsesidigt. Nästa månad ska Putin komma till Turkiet, enligt Erdogan som hoppas förmå den ryske presidenten att förlänga avtalet om spannmålsexport via södra Ukraina och Svarta havet. De ekonomiska och politiska banden mellan presidenterna är starka trots att Erdogan står på Ukrainas sida i konflikten. Samtidigt är Turkiet en fristad för ryssar i Europa, och Ankara följer inte västs sanktionspolitik mot ryska individer och intressen.
På söndagen pratade USA:s president Joe Biden med Erdogan. Denne tycktes då vid ett tv-framträdande ha öppnat för att landet kan komma att godkänna Sveriges Nato-ansökan. Han sade att Turkiet kommer att fatta ”det bästa beslutet, vad det än må vara”. Han sade också att han kommer att diskutera frågan med de övriga Nato-länder under toppmötet. Volodymyr Zelenskyj hade samma dag besökt Slovakien och sagt att Natos obeslutsamhet när det gäller svenskt och ukrainskt medlemskap är ett ”hot mot global säkerhet”.
Till Biden sade Erdogan att Sverige har gjort framsteg men inte tillräckligt när anhängare till Kurdistans arbetarparti PKK fortsatte att hålla demonstrationer i Sverige.
Varje spricka kan spela Putin i händerna
Inför Europa-resan var Biden trots allt optimistisk om att Sverige så småningom ska släppas in i Nato. Han noterade att Turkiet försöker modernisera sin flotta av amerikanska F-16-stridsflygplan tillsammans med Grekland, som har röstat för att släppa in Sverige. ”Det jag ärligt talat försöker göra är att sätta ihop lite av ett konsortium, där vi stärker Nato när det gäller militär kapacitet i både Grekland och Turkiet, och låter Sverige komma in. Men det är i spel. Det är inte gjort”, sade Biden till CNN.
Förhållandet mellan Turkiet och Grekland är dock ansträngt, med turkiska anspråk på grekiskt territorium och naturresurser. Grekland söker garantier för att F-16-jetplan inte kommer att användas mot Aten i en pågående tvist om havsvatten i Egeiska havet med överflygningar som uppfattas som provokationer. Erdogan och den grekiske premiärministern Mitsotakis kommer att mötas i Vilnius för att försöka återställa sina bilaterala relationer. Ett annat möte, mellan Biden och Erdogan, är viktigt för Sverige.
Men det finns spänningar under ytan på toppmötet som ska manifestera Natos sammanhållning och styrka. Alliansens öppna-dörren-politik gentemot nya medlemmar, som Sverige och Ukraina, och prestige prövas och varje spricka kan spela Putin i händerna. För Sverige är ett bindande löfte föga värt om det kan tas tillbaka och ett slutligt avgörande skjutas fram på obestämd tid under förevändning av nya protester i ett Sverige som är inbjudet, men ännu inte formellt är Natos 32:a medlem.
