Christofer Ahlqvist: ”Det värsta vi kan göra är att blunda”

GP:s granskning visar att samhället gång på gång har undvikit känsliga frågor vilket bidragit till att dolda parallella samhällsstrukturer kunnat fortleva. Trots att miljoner har plöjts ner i projekt går effekterna inte att utvärdera. GP:s chefredaktör skriver om varför det är viktigt att GP lyfter på alla stenar och vad som är viktigt i en känslig publicering.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Bilen träffade Nadja Blom med sådan kraft att hon slungades 40 meter i luften. Männen i bilen tros ha kört på henne och hennes nya man med flit. I en video som spreds på sociala medier direkt efter den fruktansvärda händelsen hörs männen säga: ”Nu kan ni gå och leta efter dem på sjukhuset om de fortfarande lever” och ”När någon horar så sätter vi dem i graven”. I dag står männen i bilen och på videon åtalade, misstänkta för mordet på deras egen mamma.

LÄS MER: Nadja Blom kan bli nya Fadime

Ett sådant här dåd, i synnerhet när det sker för att upprätta något slags heder, känns fullständigt vansinnigt för i stort sett alla i vårt samhälle. Ändå finns strukturer, dolda för majoritetssamhället, som gör att det här händer i Sverige på 2020-talet. Den insikten blev startskottet på Mordet som splittrar ett folk – en granskning av hederskultur bland romer i Sverige.

ANNONS

I några månader har våra journalister – med Mia Pettersson och Sofia Boo i spetsen – tillsammans med frilansaren Nana Eshelman Håkansson gjort research, intervjuer och gått igenom källdokument. Vi har kunnat visat ett delvis dolt samhälle där man har egna rättegångar och där kvinnor straffas med att få håret avskuret. Vi har också kunnat berätta att personer som fått i uppdrag att förändra situationen till det bättre i stället bidragit till att den unkna kvinnosynen upprätthålls. Slutligen har vi ansvarsutkrävt samhällets insatser och då har det blivit tydligt att beröringsskräck och missriktad omtanke snarare gett motsatt eller ingen effekt alls. Trots att 130 miljoner plöjts ner i ett projekt för att underlätta för romer att inkluderas i samhället vet ingen i dag vilken effekt alla dessa miljoner fått. Eller som forskaren Michael McEachrane vid Raoul Wallenberg-institutet i Lund säger:

– Ingenting i romernas situation har ju egentligen ännu förändrats av den här strategin.

LÄS MER: Sofie Löwenmark om Göteborgs romska råd: Oerhört lågt i tak

Den absoluta majoriteten av responsen vi har fått har varit positiv och granskningen har blivit nominerad till både Årets bevakning i den prestigefyllda tävlingen Årets dagstidning och till Guldspaden. Men några fåtal har varit kritiska och menat att publiceringarna är stigmatiserande. Klart är att ämnet för granskningen har varit en känslig fråga vilket inte är så konstigt med tanke på historien. Det var inte länge sedan romer tvångssteriliserades och varken hade rätt till att driva företag eller gå i skolan. Här är det först och främst viktigt att påminna om vad vår grävchef Hans Peterson Hammer skrev i inledningen av den här granskningen, det här är inte en granskning av romer eller romsk kultur utan av hederskultur. Trots den ingångspunkten är det här en svår publicering som kräver eftertanke och balans för att inte hamna fel. Vi har fått väga hur många enskilda upprörande exempel vi ska lyfta gentemot hur mycket utrymme vi ger artiklar som visar på de strukturer som gör de enskilda exemplen möjliga. Båda delarna är viktiga och jag tycker att vi har lyckats landa detta bra. Jag är i alla fall helt säker på att det värsta vi kan göra är att blunda. Att inte våga lyfta de här missförhållandena av rädsla för hur det ska uppfattas vore att svika de värst drabbade igen. I synnerhet som så många från samhällets sida har valt att titta bort eller bara se en del av verkligheten.

ANNONS

GP:s granskning har tydligt visat att man inte kommit så långt och att vägen till målet både är lång och krokig.

För att landa en sådan här omfattande publicering är det också viktigt att visa att allt inte är nattsvart, ljusglimtar finns, saker blir bättre. Det var exempelvis upplyftande att läsa om 15-åriga Nora i Borås som tack vare stöd från skolan nu har bestämt sig för att läsa vidare efter nian.

LÄS MER: Statsbidrag gick till romsk matlagningskurs för ”tjejer och svärdöttrar”

2012 sattes ett mål som gick ut på att en 20-årig rom år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en icke-rom. GP:s granskning har tydligt visat att man inte kommit så långt och att vägen till målet både är lång och krokig. Förhoppningsvis har den här granskningen ändå ökat chanserna för att överhuvudtaget nå fram.

LÄS MER: Kriget i Ukraina har tydliggjort varför politiker ska hålla sig borta från journalistiken

ANNONS