FN-insatsen Minusma avslutas för svensk del i juni nästa år. Förberedelserna börjar i höst. Uppdraget har under snart åtta år varit svårt, krävande och riskfyllt. Civila har fått ökad trygghet, men ingen varaktig säkerhet. Fattigdom, svält och hot leder till flykt inom landet och över gränserna. Kriminalitet, terrorism och etniskt och religiöst våld präglar regionen. Framtiden är oviss, än mer utan svenskarna.
Problemen har ökat med att Mali sedan 2020 styrs av en militärjunta. Den är öppet fientlig mot FN, vänder sig till Ryssland och förlitar sig i högre grad på uppskattningsvis 800 legosoldater från det ryska säkerhetsföretaget Wagner. Det kopplas till Kreml och anklagas för krigsbrott i bland annat Ukraina och Mali.
EU hävdar att Wagner har ”rekryterat, utbildat och skickat privata militärer till konfliktområden runt om i världen för att underblåsa våld, plundra naturresurser och skrämma civila i strid med internationell lag, inklusive internationell lag om mänskliga rättigheter”.
Försvarsmaktens insatschef generallöjtnant Michael Claesson konstaterade nyligen att svenska soldater i Mali har gjort och gör ett fantastiskt jobb i en mycket utmanande och farlig miljö, men att förutsättningarna har förändrats under den senaste tiden.
Resan blev för farlig
Sverige har i dag cirka 220 FN-soldater i Mali. Jag fick frågan av Arméstaben om jag vill göra ett besök hos svenskarna i Gao för att jämföra med hur det var i Timbuktu 2019. Men bara några dagar senare ansågs riskerna vara för stora. Jag nämnde detta för försvarsminister Peter Hultqvist vid ett brittiskt örlogsbesök i Göteborg förra veckan. Han avrådde mig bestämt från att resa med att det är farligt. Han är oroad för utvecklingen, tillade han.
Malis regering hänvisade till ”nationell säkerhet” när FN uppmanades att avbryta alla planerade flygningar av militär och polisiär personal i fredsbevarande styrkor. Det kom efter att 49 soldater från Elfenbenskusten hade gripits på flygplatsen Bamako. De anklagades för att sakna tillstånd och vara legosoldater.
Det maliska utrikesdepartement hoppades kunna träffa FN-representanter för att hitta "en optimal plan som gör det möjligt att underlätta samordningen och regleringen av rotationen av kontingenter som verkar inom FN-uppdraget”, hette det.
"Roteringen av uppdragets kontingenter är av avgörande betydelse för dess operativa effektivitet och moralen hos dess uniformerade personal. Allt måste göras för dess brådskande lösning, särskilt eftersom en del av den berörda personalen borde ha avlösts för flera månader sedan", sade Olivier Salgado, talesman för Minusma, enligt Al-Jazira
Kritiseras för samröre med Wagner
Malis militärregering har utsatts för sanktioner och kritik på grund av uppskjutna val och landets ökande samarbete med Wagnergruppen. FN:s säkerhetsråd förnyade i sommar FN:s uppdrag i Mali. Men av uttalanden att döma kommer de maliska myndigheterna att försvåra fredsbevararnas rörelsefrihet och inte heller utreda brott mot mänskliga rättigheter.
Konflikten mellan väst och Ryssland kring kriget i Ukraina får återverkningar även i Afrika. Det gäller även följderna av talibanernas återkomst till makten i Afghanistan. Snart ett år efter att den sista amerikanske soldaten lämnade Kabul, och Sverige avslutade två decenniers militär närvaro i landet, har al-Qaidas ledare Ayman al-Zawahiri dödats av en amerikansk drönare i den afghanska huvudstaden, trots regimens löften om att inte hysa terrorledare. Det var Al-Qaida som var skälet till kriget mot terrorismen 2001.
Det kriget pågår ännu, inte minst i Mali mot grupper som är lojala med eller direkt knutna till al-Qaida och IS. För Sverige riskerar det att bli ännu en reträtt från en internationell militärinsats utan vunnen fred och stabilitet.
LÄS MER: Västsvenskar skapar trygghet i våldsamt Mali
LÄS MER: Svensk styrka sätts in mot terroristgrupper i Mali
LÄS MER: Svensk militär i FN-offensiv mot våldet i Mali
LÄS MER: Osäkerhet och oro efter militärkupp i plågat Mali
LÄS MER: EU straffar ökänd rysk legostyrka
