Migrationskrisen 2015-2016 var en svår och prövande tid för Angela Merkel. Nu går hennes långa tid som förbundskansler, och som en av världens mäktigaste kvinnor i politiken, mot sitt slut i nya och gamla kriser som kan utvecklas till katastrofer.
I Tyskland är återigen smittoläget alarmerande snart två år efter pandemins början.
– Om vi inte agerar kommer det att bli en riktigt hemsk jul. Vi har aldrig varit så oroliga som nu, säger den tyske smittskyddschefen Lothar Wieler med intensivvården under hård press, inte bara från covidsjuka.
Smittskyddschef varnar för nödläge
Enligt Wieler råder nödläge i landet. Angela Merkel står inför obekväma och impopulära beslut om nedstängningar och tvångsåtgärder.
Samtidigt får förbundskanslern kritik inom EU för att ha kontaktat den från väst isolerade och förnekade presidenten Alexandr Lukasjenko. ”Vi måste vara medvetna om att direkta samtal med Lukasjenko spelar honom i händerna”, säger Polens premiärminister Mateusz Morawiecki.
Merkels syfte var att med diplomati förmå diktatorn att ta reson och inte trappa upp krisen kring migranterna vid gränsen mot Polen och andra baltiska länder. Det är lika mycket en humanitär som geopolitisk kris som i värsta fall kan dra in Ryssland och försvarsalliansens Nato i en väpnad konflikt i Europa.
Motsägelsefulla uppgifter om migranter
På fredagen kom uppgiften att migrantlägret vid gränsen tömts, medan drygt 400 irakier flugits tillbaka till sitt hemland. Men Polen anklagar Belarus för att tvinga tillbaka migranter till gränsen.
Merkel har pratat direkt med den ryske presidenten Vladimir Putin även om läget längs den rysk-ukrainska gränsen. Där har ryska förband dragits samman inför vad som i Ukraina, Nato och EU befaras vara förberedelse för en ny rysk intervention i skuggan av händelserna i Belarus. Sedan 2014 har Ryssland annekterat Krim och står bakom rebellerna i två utbrytarrepubliker i östra Ukraina. Hittills har över 13 000 människor dött, och vapenvilan bryts närmast dagligen.
Den rysktalande Merkel anses ha ett inflytande på Putin och har haft en central roll i att hålla liv i dialogen med den ryske presidenten om en fredlig lösning av konflikten i Ukraina. Hon vet också att Putins stöd är avgörande för att Aleksandr Lukasjenko ska kunna sitta kvar och att ryssens ord väger tungt.
Båda har intresse av dialog
Samtidigt har Putin mycket att vinna på att upprätthålla kontakterna med Merkel. Att få gasledningen Nordstream 2 mellan Ryssland och Tyskland i drift ligger i hans ekonomiska och politiska intresse. Merkel har trots kritik, inte minst från USA, försvarat det omstridda projektet.
Nu har dock den tyska energimyndigheten Bundesnetzagentur stoppat certifieringen av ledningen. Att huvudkontoret ligger i Schweiz och ett tyskt dotterbolag ansvarar för den tyska delen av gasledningen, rimmar illa med tyska regler. Först när tillgångar och personal överförs till det tyska bolaget kan en ny granskning ske, heter det.
Beskedet drev upp det redan höga priset på naturgas med 12 procent. Att godkännandet dröjer var ovälkommet för Putin. Han använder ofta gasen som ett politiskt vapen mot till exempel Ukraina, och med energikrisen och prisuppgången är frågan kontroversiell. Det är inte heller säkert vilken linje i förhållande till Moskva som Merkels väntade efterträdare Olaf Scholz har i en regeringskoalition med liberaler och miljöpartister.
Mycket i europeisk politik hänger på vad som sker i Belarus och Ukraina.
LÄS MER:Kris, strider och vikande stöd – tuff final för Merkel
