Joe Biden, Boris Johnson och Scott Morrison avslöjade ett nytt strategiskt försvarssamarbete, Aukus, riktat mot Kinas aggressiva maktspel i regionen, särskilt i Sydkinesiska sjön. Det upprörde regimen i Peking, som såg det som ytterligare en provokation från väst och inblandning i interna kinesiska angelägenheter.
Samtidigt sade Australien upp en omfattande industri- och samarbetsavtal med Frankrike om leveranser av konventionella ubåtar. Istället kommer USA och Storbritannien att förse den australiska militären med teknologi för avancerade atomdrivna ubåtar. Därmed snuvas fransmännen på ett kontrakt värt flera hundra miljarder kronor.
LÄS MER:Inbördeskrig i säkerhetsrådet efter u-båtsbråket
”Borde inte vara överraskning”
Regeringen i Frankrike var väl medveten om Australiens tveksamhet kring deras ubåtar. Beslutet att lämna avtalet borde inte vara någon överraskning, hävdar premiärminister Scott Morrison.
– Jag ångrar inte att jag satte Australiens intressen i första rummet, säger han
Den franske utrikesministern Jean-Yves Le Drian anklagar å andra sidan Australien och USA för att ljuga över den nya säkerhetspakten. I en intervju med tv-kanalen France 2 talar utrikesministern om "dubbelhet, ett stort förtroendebrott och förakt". Det är en "allvarlig kris" mellan allierade, sammanfattar han.
– Det faktum att vi för första gången i förbindelserna mellan USA och Frankrike återkallar vår ambassadör för samråd är en allvarlig politisk handling, som visar storleken på den kris som finns mellan våra länder nu, säger han till France 2.
Den franske presidenten Emmanuel Macron kommer att tala med USA: s president Joe Biden under de kommande dagarna, enligt regeringens talesman Gabriel Attal. Det sker på Bidens begäran. Han tillade att för fransmännen hade det varit "chock" och "ilska" först, men att det var dags att gå vidare.
Det amerikanska uttåget ur Afghanistan skedde utan närmare samråd med allierade. Nu ska Frankrike ha informerats bara timmar innan det offentliga tillkännagivandet.
När Joe Biden efterträdde Donald Trump togs det emot av europeiska ledare med en lättnadens suck. När presidenten deltog vid möten med G7, Nato och EU var det under parollen att USA är tillbaka. Vi står vid vårt ord och allianser är heliga, var Bidens budskap.
Men nu råder osäkerhet om i vilken grad EU kan förlita sig på USA som garant för säkerheten. Det blottar också klara skiljelinjer mellan USA och EU – och även inom EU – om hur de säkerhetspolitiska utmaningarna från Kina ska hanteras. Det europeiska vägvalet är känsligt och ställs än mer på sin spets av de senaste händelserna.
EU:s gemensamma försvarsförmåga
En gemensam försvarsförmåga inom EU är en gammal och omtvistad fråga. Den har fått förnyad aktualitet med ett förslag om en ny militär insatsstyrka. Det skulle, anser anhängare som Frankrikes president Emmanuel Macron, ge EU – med globala ambitioner – egen kapacitet att agera kraftfullt internationellt utöver dagens diplomatiska och ekonomiska medel.
EU har redan stående stridsgrupper sedan 2007. Sverige har både lett och deltagit i dessa roterande styrkor på över 1 000 man. De är i beredskap för att kunna sättas in inom tio dagar efter beslut, inledningsvis upp till 6000 kilometer från Bryssel och i mellan 30 och 120 dagar. Men problemet är att de aldrig har använts även om det har funnits flera tillfälle som kunde ha varit lämpliga.
För det krävs enighet bland medlemsländerna, och det har inte funnits. Det skulle inte vara enklare att sätta in en styrka på nu föreslagna 5 000 man om inte villkoren ändras radikalt – och det är tveksamt. Sverige är ett av flera länder som är tveksamt, för att inte säga direkt avvisande.
Löfven till New York
Statsminister Stefan Löfven (S) reser till New York för det årliga öppnandet av FN:s generalförsamling i veckan. Den nya brittiska utrikesministern Liz Truss ska inför världsledarna främja sin premiärministers vision om det ”globala Storbritannien”. Hon väntas också sammankalla ett möte på tisdagen med de fem permanenta medlemmarna i FN: s säkerhetsråd: Storbritannien, USA, Frankrike, Kina och Ryssland. Deltar gör bland andra hennes franske kollega Jean-Yves Le Drian.
Det kan bli en diplomatisk konfrontation om förtroende mellan västliga allierade, och med Kina på första parkett.
