Många har varnat för Fästning Europa, en bakom murar och taggtråd sluten och avvisande kontinent. Nu är det ett faktum men av ett helt annat skäl. Inte beroende på en ny flyktingvåg och osämja om migration och asylrätt. Inte det försämrade säkerhetspolitiska läget mellan öst och väst i ett nytt kallt krig med cyberattacker, påverkansoperationer och propaganda. Inte heller klimatet.
Inget av det som vi hade planerat för i våra värsta scenarion utan ett nytt virus som fick fäste i Kina och spred sig osynligt och snabbt över världen. Nu är det en global pandemi som tvingar in oss i ett undantagstillstånd av politiker som fattar beslut via videoskärmar om att inskränka medborgarnas liv på ett sätt som saknar motstycke för att om möjligt hindra smittspridning.
– Vi rör oss på okänd mark, sade ordföranden för Europeiska rådet Charles Michel inför ännu ett möte med medlemsländernas ledare via dator sent på tisdagseftermiddagen.
EU:s stats- och regeringschefer kom efter en tre timmar lång överläggning på kvällen överens om reseförbud i upp till 30 dagar för resande som inte är medborgare i ett medlemsland. Syftet: att minska nödvändigt resande så mycket som möjligt. Det följde på ett förslag av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. EU-länderna ska även hjälpas åt att ta hem strandsatta EU-medborgare utifrån.
Politiska ledare som förordar ett starkt, enat och öppet EU går nu i täten med drastiska tvångsåtgärder. Den tyska förbundskanslern Angela Merkel begränsar tyskarnas rörelse- och mötesfrihet och stoppar turistresor. Den franske presidenten Emmanuel Macron är i krig, säger han, och hotar den som bryter mot förbuden för folksamlingar med böter. 100 000 poliser kallas in för att upprätthålla ordningen.
– Aldrig har Frankrike behövt ta sådana exceptionella beslut i fredstid, säger Macron som ställer in den andra omgången av de franska lokalvalen. Han fryser sina kritiserade planer på att reformera pensionssystemet.
"Krisen kan pågå över sommaren eller längre"
Storbritanniens Boris Johnson avråder britterna från att gå på puben. USA:s president Donald Trump visar en ödmjukhet som han inte har gjort tidigare. Amerikaner bör inte under de kommande 15 dagarna samlas i grupper på fler än tio personer och undvika barer, restaurangen, matkedjor, gym och folksamlingar. Presidenten tror att krisen kan pågå över sommaren eller ännu längre. Han medger att ekonomin kan vara på väg in i en recession, vilket fick aktiemarknaden att falla med 18 procent, den största nedgången sedan 1987.
Vår beredskap var inte god för smittan. Vare sig internationellt eller nationellt. För tjugo år sedan hade svensk militär ett stort antal fältsjukhus. De var färdiga att monteras och tas i bruk med plats för tusentals patienter och kapacitet för intensivvård och respiratorer. Men allt avvecklades när kalla kriget tog slut. Nu saknas utrustning och personal i den öppna vården, och värre blir det om många fler blir sjuka.
Det tar många år att bygga upp beredskapen
Sverige hade ett totalförsvar och lager för att minska sårbarheten. Det har vi inte längre, allt bygger på ett flöde av leveranser inom och över våra gränser. Motståndskraften och beredskapen ska byggas upp igen, enligt riksdagsbeslut, men det tar många år och ansvariga politiker måste bekymra sig när de läser om hamstring av toapapper.
Behovet av nödhjälp från staten är enorma och täcks inte av aldrig så stora krispaket. Flyg- och reseindustrin är krisens första offer. I USA begär flygbolagen motsvarande 500 miljarder kronor i kompensation. SAS, liksom konkurrenten Norwegian, ställer så gott som alla plan på marken medan personal permitteras. Airbus stänger sina franska och spanska fabriker, liksom fordonstillverkaren Volkswagen.
Vi är inne i en djupgående och global katastrof som ingen kan överblicka. Det är en kris som berör oss alla med få undantag. Börjar även banksystem svikta kan vi stå inför en existentiell kris. När den väl är över har sannolikt mycket förändrats, kanske för alltid.
