Kriget hade pågått i åtta år i östra Ukraina när president Putin på natten till den 24 februari beordrade en ”militär specialoperation”. Motståndet skulle snabbt brytas ner och den demokratiskt valda ledningen ersättas med ett marionettstyre. Ukraina skulle återförenas med moderlandet Ryssland, hoppades han.
Sju månader tidigare hade Putin publicerat en 5 000 ord lång uppsats som upprepade hans mantra: Ukraina har ingen rätt att existera, saknar nationell identitet och ryssar och ukrainare är ett folk. Det var ett förebud medan Putin mobiliserade ryska förband längs Ukrainas gränser. Samtidigt ställde han orimliga krav på väst om en återgång till Sovjetimperiets säkerhetsordning i Europa.
Försök av västledare på besök i Kreml eller i telefonsamtal att övertala Putin att välja diplomatin var för döva öron. Han avfärdade uppgifter om hans krigiska planer som spekulationer, lögner och onda avsikter mot Ryssland.
Så det drastiskt upptrappade fortsättningskriget för 99 dagar sedan kom inte som en överraskning, egentligen, men som en chock.
Slaget kan avgöra kontrollen över Donbass
Enligt Putin var ett skäl folkmord på rysktalande i ett Ukraina styrt av nazister. En av de ryska attackerna skedde mot tv-tornet i Kiev. Det finns vid minnesplatsen för nazisternas massaker under andra världskriget på över 30 000 judar, Babij Jar. Kreml förnekar egna massakrer på civila och ödeläggelse av Kievs förstäder trots att unga ryska soldater erkänner grova krigsbrott i ukrainsk domstol.
Efter 99 dagar ligger Mariupol i ruiner, men är i ryska händer. Om Sievjerodonetsk pågår fruktansvärda strider mot en fiende med effektivare vapen. Det kan avgöra kontrollen över Donbass, ett prioriterat mål för den ryska offensiven enligt den ryske utrikesministern Sergej Lavrov.
I väster kring staden Cherson ser det ljusare ut, till den ukrainska sidans fördel. Men ingen går någonstans i landet säker för ryska robotanfall. Ryssland har också stängt alla hamnar vid Svarta havet för ukrainsk spannmålsexport.
Kriget i Ukraina dominerade EU:s toppmöte i Bryssel i veckan. Det hölls under hotet av en global matkris, stigande bränslepriser, rekordinflation och risken för en internationell recession med ökande ekonomisk, politisk och social oro. Dessutom är pandemin fortfarande närvarande på flera kontinenter och kan återkomma i höst i nya varianter.
EU-ledarna kunde enas om ett sjätte sanktionspaket mot Ryssland efter en kompromiss med Ungern. Förbudet gäller ett embargo mot rysk olja som kommer sjövägen. Europeiska rådets ordförande Charles Michel sa att avtalet avbröt "en enorm finansieringskälla" för den ryska krigsmaskinen.
Hur länge kan EU stå enat?
Ryssland svarar för 27 procent av EU:s importerade olja och 40 procent av gasen. Det talas om ett sjunde sanktionspaket som även ska omfatta gas, men beroendet av gasen är starkt och flera länder, som Belgien, är skeptiska eller avvisande i varje fall tills vidare.
Frågan är hur länge EU kan stå enigt mot Ryssland när samhällena påverkas allt mer av kriserna och de inre spänningarna stiger. Synen på diplomati är talande. Flera ledare anklagar Putin för krigsbrott, lögner och anser att han saknar all trovärdighet. Andra är för fortsatt dialog, som Frankrikes president Emmanuel Macron. Han var i Bryssel fortfarande övertygad om att det är nödvändigt att upprätthålla en dialog med Putin:
– Vi måste fortsätta att prata om vi vill uppnå fred.
I ett telefonsamtal förra lördagen uttryckte Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz sitt "krav på vapenvila" till Putin. De uppmanade honom att "acceptera ett direkt utbyte” med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelensky så snart som möjligt.
I USA finns ännu ett brett politisk stöd för hjälpen till Ukraina. President Joe Biden ger nu klartecken för att skicka ett antal högteknologiska raketsystem som ska kunna nå upp till åtta mil. Men det är en balansgång. Biden är tydlig med att de inte får riktas mot Ryssland. Han vill till varje pris undvika risken för ett storkrig.
Vid hösten mellanårsval väntas republikanerna gå framåt. Partiets förgrundsgestalt, förre presidenten Donald Trump, uppmanade i helgen amerikanska lagstiftare att prioritera finansiering för skolsäkerhet framför att skicka militärt bistånd till Ukraina. Med Trump tillbaka i Vita huset om tre år skulle spelplanen förändras igen.
Ukraina och Putins Ryssland kommer att prägla Europa och relationerna med USA för lång tid framåt. Tålamodet har gränser på båda sidor av Atlanten. Det kommer att sättas på prov ju längre kriget pågår.
LÄS MER:De flydde Putins bomber och hamnade i Mölnlycke: Vi har haft tur – alla har inte fått det så bra
LÄS MER:100 dagar av krig – det här har hänt
