Utåt sett är Nato en sammansvetsad allians med det övergripande mottot i artikel 5 som innebär "en för alla, alla för en.” Men internt har spänningarna ända sedan bildandet 1949 varit betydande.
Ursprungsmedlemmarna var USA och Kanada och de europeiska länderna Frankrike, Nederländerna, Belgien, Storbritannien, Italien, Norge, Danmark, Island, Luxemburg och Portugal.
Men det fanns en ojämlikhet inskriven från allra första början. USA påpekade gärna att det amerikanska inträdet i både första och andra världskriget räddat Europa. Det var särskilt tydligt i det andra då flera av medlemsländerna varit ockuperade av Nazityskland.
För Frankrike var det av särskild vikt att framhålla den egna insatsen för seger och befrielse. Men även att påminna om Frankrikes hjälp under det amerikanska frihetskriget mot britterna 1775–1783. Den franske generalen och markisen Lafayette, som deltog i kriget, står som symbol för detta som staty i parken som bär hans namn mitt emot Vita huset i Washington.
Fransk vändning
Frankrikes dåvarande president Charles de Gaulle var från början skeptisk till det nära samarbetet inom Nato, just med hänvisning till att USA dominerade för mycket. 1966 lämnade Frankrike av det skälet den militära ledningen och det högkvarter som funnits för ändamålet på fransk mark flyttades till Belgien.
Men 2009 ändrade president Nicolas Sarkozy inställning. Då firade Nato 60-årsjubileum och Sarkozy och Frankrike blev åter fullvärdig medlem, något som kritikerna hävdade inskränkte den franska militära handlingsfriheten.
Sarkozy förklarade då varför han såg den tidigare franska inställningen som hycklande och rent av dum:
– Vi riskerar våra soldaters liv på slagfältet men vi tycker att det är obehagligt att sända våra generaler till Natos planeringskommittéer, framhöll han.
Sarkozy uppfattades som mer USA-vänlig än sina företrädare. Men Frankrike har alltid hållit hårt på en självständig roll inom Nato. Frankrike har kärnvapen, som går under benämningen "force de frappe", och genomförde tidigare kritiserade provsprängningar på Mururoa i franska Polynesien. Den sista provsprängningen ägde rum 1996.
Frankrike har valt att stå utanför Natos planeringsgrupp för kärnvapen och demonstrerar på det sättet självständighet och handlingsfrihet.
Fransk distans
När USA nu trycker på för att Nato skall öppna ett "kontor" i Tokyo i Japan sätter sig president Emmanuel Macron på tvären. Flera månaders förhandlingar inom Nato har gått i stå och Macrons invändning är att Nato är en nordatlantisk allians och att det vore ett stort misstag att expandera österut.
Diskussionen om en förbindelselänk mellan Nato och Japan har pågått sedan 2007 och Japan öppnade ett Nato-kontor i Bryssel 2018.
President Macron har tidigare uttryckt sitt starka missnöje med att USA:s president Joe Biden 2021 tog initiativet till ett nytt militärt samarbete, Aukus, med Australien och Storbritannien. Detta medförde att Australien bröt ett avtal om ubåtar från en fransk leverantör och i stället beställde från USA.
Macron distanserade sig också nyligen vid ett besök i Kina från det spända förhållandet mellan USA och Kina om Taiwan. Det väckte starka negativa reaktioner från USA.
USA stärker sin militära närvaro både på ön Guam och Hawaii och har med samarbetet inom Aukus flyttat fram positionerna mot Kina. En permanent Natonärvaro – till början i form av det som kallas " kontor – i Tokyo skulle ytterligare förstärka USA:s närvaro i regionen.
Men för Frankrike skulle det innebära ytterligare en betydande maktförskjutning inom Nato till USA:s fördel. Det finns dessutom sedan länge en fransk irritation över hur befälsordningen beslutas vid internationella Nato-operationer. Frankrike har många gången sett sig förfördelat och vill inte medverka i insatser som dirigeras för starkt från USA. Utan franskt högt befäl, inget deltagande.
Fransk tvekan
Utvidgningen av Nato är en annan fråga där Frankrike haft invändningar. Med för många medlemmar, som kan behöva hjälp men som själva inte har tillräcklig förmåga att bidra, blir trycket på de tongivande medlemmarna större. Frankrike vill även undvika att dras in i konflikter utanför de egna definierade intressesfärerna. Det fanns även från början en motvilja att öppna Nato för tidigare öststater som legat under sovjetisk dominans. Mot Sveriges och Finlands Nato-ansökningar har dock inte funnits några invändningar.
För president Emmanuel Macron är det viktigt att visa att Frankrikes utrikes- och säkerhetspolitiska bedömningar inte styrs annat än från Paris. Den franska uppställningen för Ukraina är solid men samtidigt har Macron antytt att Frankrike i rätt läge skulle kunna vara med och förhandla fram ett fredsavtal.
President Volodymyr Zelenskyj pressar Nato för att Ukraina skall bli medlem av försvarsalliansen.
– Ukraina är redo för Nato, framhåller han.
Frankrike tillhör de länder som tvekar.
Franska presidenter har – oberoende av partitillhörighet – värnat Frankrikes speciella position, militära självständighet och oberoende inom Nato. Emmanuel Macron är inget undantag.
LÄS MER:Nato vill öppna kontor i Japan – Frankrike tveksamt
