De säkerhetspolitiska villkoren har ändrats fundamentalt efter den ryska invasionen, enligt statsministern Sanna Marin. Den analys som kom på onsdagen ligger till grund för den finska riksdagens avgörande i Nato-frågan. En fördel som framhålls är alliansens kollektiva säkerhetsgarantier. Det är skillnad mellan att vara partner och medlem, konstaterar Sanna Marin.
Sveriges analys ska vara färdig senast i slutet av maj. I riksdagen finns en majoritet för en anslutning om Finland gör det. Statsminister Magdalena Andersson säger att det finska beslutet kommer att vägas in. Banden mellan Sverige och Finland är starka och har fördjupats, understryker hon.
Redan 1939 var slagordet i Sverige: Finlands sak är vår. Det var när Sovjetunionen under Stalin ställde krav på finländskt territorium. Vinterkriget bröt ut. Finland fick materiell och humanitär hjälp, och tusentals svenska frivilliga anmälde sig. Men framför allt var det finländarnas strid mot den stora grannen i öster.
Spänningen åter hög längs ryska gränsen
Nu, under Putins krig i Ukraina, är spänningen åter hög längs den 134 mil långa finländska gränsen mot Ryssland. Kreml ställer ultimatum om en tillbakagång till säkerhetsordningen i Europa under kalla kriget. Putin vill få bort Nato från de gamla Sovjetstaterna, nu medlemmar i Nato och EU. Sverige och Finland utsätts för verbala och militära påtryckningar.
Men i trots mot Putins diktat rustar Nato i öster. Tyskland, Sverige och Finland, för att bara ta tre exempel, höjer försvarsutgifterna. Många länder, däribland Sverige, skickar vapen till Ukraina för att försvara landet mot Rysslands styrkor.
På onsdagen kom de polska, litauiska, lettiska och estniska presidenterna till den ukrainska huvudstaden Kiev för att träffa Ukrainas president Zelenskyj och visa sitt stöd. Dessa stater ingick tidigare i Moskvas maktsfär. Nu är de pådrivande i EU-sanktionerna mot Ryssland och ser ingen återvändo: framtiden ligger inte i en mörk och repressiv historia.
Vladimir Putin visar inga tecken på att ge efter. Anklagelser om krigsbrott och folkmord avfärdas som falsarium, iscensatta av Ukraina och USA. Den brittiske generalen Mark Carleton-Smith förutspår att den ryska militära operationen kan pågå i månader, om inte i år.
"Jag tror inte att det internationella samfundet och Europa, kommer att kunna leva bekvämt med en frusen konflikt i Europa," säger han.
Efter 24/2 står Europa inför en långvarig osäkerhet. Alliansfriheten är i praktiken överspelad. Sverige har militära samarbeten med ett 20-tal länder, främst Finland, och är nära knutet till Nato. Mycket talar för att Finlands val blir Sveriges ifråga om Nato-medlemskap.
Fördubblat stöd för Nato i Finland
Enkäter visar att stödet i Finland för en anslutning har fördubblats till över 60 procent under de senaste veckorna. Senast i veckan var 68 procent av finländarna för att gå med i militäralliansen. Det finns ett flertal även hos finlandssvenskar, om än något mindre. Enligt en undersökning är endast sex av Finlands 200 parlamentsledamöter mot ett Nato-medlemskap.
"Finlands säkerhetsmiljö förändrades tidigt den 24 februari när Ryssland inledde sin attack", förklarade finansminister Annika Saarikko när hon tillkännagav en förändring i sitt centerpartis hållning om medlemskap. På samma sätt omvärderar Socialdemokraterna, Finlands statsminister Sanna Marins parti, sitt långvariga motstånd mot att gå med i Nato.
Finlands före detta premiärminister Alexander Stubb tror att en finsk ansökan troligen kommer i mitten av maj och ser det som en historisk orientering mot väst.
"Vi förklarade självständighet med alla de risker det innebar under den bolsjevikiska revolutionen 1917; Finland accepterade fred 1944 och förlorade delar av Karelen; medan vi 1991, när Sovjetunionen kollapsade, ansökte omedelbart om EU-medlemskap", säger Stubb till politico.eu.
Moskva förväntas inleda hybridattack
Moskva förväntas inleda någon form av hybridattack som svar. Som ett tecken på vad som kan komma gick flera webbplatser från regeringsdepartement ner under Ukrainas president Volodymyr Zelenskyys tal till det finska parlamentet förra veckan, medan ett ryskt plan kränkte finskt luftrum tidigare denna månad. Även Sverige upplever ryska provokationer.
De kommer sannolikt att fortsätta oavsett om vi fullt ut är med i Nato eller fortsätter som partner.
LÄS MER: Så började Sverige och Ukraina närma sig Nato
LÄS MER: Sverige inte längre alliansfritt
LÄS MER: Därför valde Finland inte Jas Gripen
