Den katolska kyrkan i Europa är i kris. I det historiskt starka katolska fästet Spanien är en tredjedel av befolkningen idag ateister eller agnostiker. I katolicismens vagga – Italien – deltar endast var femte italienare regelbundet vid mässor.
Och i Tyskland där drygt 20 miljoner av invånarna är katoliker är krisen större än någonsin. En halv miljon tyskar lämnade kyrkan 2022 och ytterligare 400 000 följde året därpå. Värre lär det bli, och kyrkan planerar att sälja av en tredjedel av sina egendomar.
Sexskandaler och hög kyrkoskatt
Helena D’Arcy är chefredaktör på den svenska tidskriften Katolskt magasin:
– Den tyska kyrkan går i en allt mer liberal riktning mot Vatikanens vilja, och en del katoliker lämnar eftersom de inte känner sig hemma där. En annan är att kyrkoskatten ligger på mellan 8 och 9 procent av inkomstskatten, vilket är mycket att betala om man tillhör kyrkan av gammal vana och inte på grund av uppriktig tro, och sen har det varit alldeles för många sexuella övergrepp-skandaler inom kyrkliga miljöer, säger hon.
Katolska kyrkan i Tyskland har kartlagt att minst 3 677 personer, huvudsakligen barn under 13 år, utsatts för övergrepp av präster i Tyskland mellan 1946 och 2014. År 2022 fastslog kyrkan att den avlidne påven Benedictus XVI inte hade lyckats förhindra sexuella övergrepp mot barn under sin tid som ärkebiskop,1977 – 1982.
– Varje fall är ett fall för mycket och är en katastrof som drabbar kyrkan jättehårt. Som gängse katolik i Sverige blir man drabbad trots att inga fall av sexuella övergrepp i kyrkan skett i vårt stift, och det är jättetufft även för katoliker i Sverige att se sådant hända, säger Helena D’Arcy.
Uppsving för katolska kyrkan i Sverige
Den svenska katolska kyrkan står dock i kontrast till den europeiska utvecklingen och är på frammarsch. Drygt 20 000 nya katoliker har anslutit sig till kyrkan de senaste tio åren, som nu har cirka 130 000 medlemmar.
– Under 00-talet kom det många katoliker från Mellanöstern till Sverige. Tidigare var det polacker, ungrare och kroater. Innan det var det italienare, säger Helena D’Arcy, och utvecklar:
– Nu ser vi att allt fler av dem integreras i kyrkan och då även registreras som katoliker. Exempelvis registreras de i kyrkan de gifter sig, eller kanske låter sitt barn döpas. Det gör att medlemsantalet växer.
Konvertiterna är yngre – svensk kan bli påve
De senaste tio åren har cirka 100 personer årligen konverterat till katolicismen. Helena D’Arcy har observerat en förändrad trend bland konvertiterna – de är yngre och saknar ofta från en icke-religiös bakgrund.
– Förut kom många från Svenska kyrkan eller olika frikyrkoförsamlingar, men nu är det många som kommer från ingen religiös bakgrund alls. Anekdotiskt ser jag också att det är många yngre vuxna som går med i kyrkan.
Den katolska kyrkans historia i Sverige är brokig. Katoliker fördrevs på 1500-talet och fick återvända först 200 år senare. 1783 tilläts de att utöva sin tro öppet, och efter införandet av religionsfrihetslagen på 1950-talet inrättades Stockholms katolska stift år 1953.
I dag täcker stiftet hela Sverige och består av 44 församlingar, med Anders Arborelius som biskop sedan 1998. År 2017 tilldelades Arborelius hederstiteln kardinal, och som förste svensk någonsin är han en del av det kollegium som fungerar som ett råd till påven.
– Kardinal Arborelius är absolut en viktig faktor för katoliker i Sverige. Han är en viktig pusselbit i ett stort pussel och när han valdes till kardinal kom katolska kyrkan i Sverige närmare Rom, säger Helena D’Arcy.
Enligt den franska tidningen Le Figaro är Arborelius dessutom en av de hetaste kandidaterna till att efterträda den nuvarande påven, Franciskus. Tidningen beskriver Arborelius som populär både i konservativa och progressiva kretsar och skriver att han "återkommer i samtalen om möjliga efterträdare."
– Men, tittar vi på världskyrkan så är Sverige fortfarande perifert, även om karidnal Arborelius har aktiva uppdrag i Rom, säger Helena D´Arcy.
Katolska kyrkan expanderar på fastighetsmarknaden
Det kraftigt växande medlemsantalet gör att den katolska kyrkan ständigt har behov av fler kyrkor. Kyrkan expanderar i snitt med en till två kyrkor per år.
– Om man går på söndagsmässorna i Sverige i dag så är det så fullt med folk att besökare måste stå upp, säger Helena D’Arcy.
På västkusten har kyrkan bland annat köpt Brunnsbergs kyrka i Varberg (2011) och Bleketkyrkan i Uddevalla (2023).
– Vi kommer att behöva fler. Oftast köper vi kyrkorna av Svenska kyrkan, som befinner sig i en likartad situation som den katolska kyrkan i Tyskland, där besöken sjunker och man inte längre behöver lika många kyrkor, säger Helena D’Arcy.
Tysk hjälp till Sverige
Ungefär 45 procent av den tyska katolska kyrkans inkomster kommer från kyrkoskatten. På grund av det stora medlemstappet förlorar kyrkan hundratals miljoner euro i intäkter. Som exempel betalar en katolik i Berlin, med en genomsnittlig årslön, närmare 550 euro årligen till ärkestiftet i Berlin.
I Sverige ligger kyrkoskatten på en procent av lönen.
En procent av de tyska prästernas lön går till Diasporakommissariatet, som fungerar som en fond för att stötta bland annat den katolska kyrkan i Sverige. Under 2023 tog den svenska katolska kyrkan emot drygt 15 miljoner svenska kronor.
– Den tyska kyrkan har i tradition varit oerhört generösa mot oss i Sverige ekonomiskt, och bidragit till både kyrkobyggnader och andra projekt. Förut var det som en form av mission där de ville hjälpa oss som är i minoritet, men det är nog bara en tidsfråga innan det stoppas. Det vore märkligt om de ska fortsätta betala för oss när vi har en såpass stark utveckling, säger Helena D’Arcy.
I dag äger den katolska kyrkan i Sverige runt 100 kyrkor och kapell. År 2023 gick de med ett överskott på 11 miljoner kronor, där merparten av inkomsterna kom från kyrkoavgiften. Den största utgiften var personalkostnader på 137 miljoner kronor.
I en tidigare version stod det att kardinal Arborelius blev biskop 1988. Han blev biskop i Stockholms katolska stift 1998.
Katolska kyrkan i Sverige
Den katolska kyrkan i Sverige har en lång historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden, då katolicismen var statsreligion innan reformationen på 1500-talet.
Efter reformationen förbjöds katolsk tro, men med Toleransediktet 1781 tilläts katoliker återigen att utöva sin religion offentligt i Sverige .
Idag har den katolska kyrkan i Sverige cirka 130 000 medlemmar, vilket gör den till den näst största kristna gruppen i landet efter Svenska kyrkan.
Den katolska kyrkans främsta ledare i Sverige är biskop Anders Arborelius, som också blev den första svenska kardinalen när han utsågs av påve Franciskus 2017 . Under hans ledarskap har kyrkan fortsatt att utvecklas och stärka sin närvaro i landet.
Kyrkan består av ett stift och 44 församlingar.
Källa: Katolska kyrkan i Sverige och Sveriges kristna råd
Samarbete mellan GP och europeiska medier
Den här artikeln är resultat av ett samarbete i Urban Journalism Network, ett nätverk av europeiska journalister och dataanalytiker. Nätverket granskar de gemensamma utmaningar som europeiska städer står inför. Granskningen ”Sacred Grounds” är en fortsättning av projektet "Ground Control”, som undersöker markägande i europeiska städer och har utförts i samarbete med Tagesspiegel (Tyskland), IrpiMedia (Italien), Gazeta Wyborcza (Polen), Frontstory.pl (Polen), Apache (Belgien), Deník Referendum ( Tjeckien), utredningscentrum för Ján Kuciak (Slovakien) och Göteborgs-Posten (Sverige), Grafiken har utvecklats av Tagesspiegel Innovation Lab. https://urbanjournalism.org/sacred-grounds/
LÄS MER:Flykt från Svenska kyrkan – kyrkor säljs till andra samfund
