– Det här är ett tjänstemannaförslag, det är politikerna som beslutar, vi har försökt göra ett så fylligt tjänsteutlåtande som möjligt, säger Ann-Sofie Rundberg, enhetschef för vårdsamordning på Västra Götalandsregionens koncernkontor.
I början av september började GP granska larmhanteringen i Västra Götaland och den nya enheten Sjukvårdens larmcentral, som sedan i våras har hela ansvaret för att bedöma ambulanslarm inom regionen. Kostnaderna hade skenat, samtidigt som en del av de utlovade resultaten uteblivit. Regionen bötade varje månad miljonbelopp för att verksamheten inte klarade sitt uppdrag, väntetiden vid livshotande tillstånd hade ökat och vid flera tillfällen under sommaren hade en enda sjuksköterska på larmcentralen haft ansvaret för att bedöma ambulanssamtal.
LÄS MER:Larmet från 112: Granskningen i korthet
Reaktionerna blev starka.
– Det är ju bedrövligt att man har gjort ett sådan haveri, sade regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M).
LÄS MER:Regionstyrelsens krav efter GP:s granskning: Låt oss ta över
LÄS MER:Regionens högste politiker om Sjukvårdens larmcentral: ”Ett haveri”
Regionstyrelsen tog makten
Regionstyrelsen krävde i slutet av september mandat att besluta över larmcentralens framtid, något de också fick. Nu har frågan utretts av regionens tjänstemän och deras förslag blev offentligt på måndagseftermiddagen. På tisdagens regionstyrelsesammanträde kommer det att behandlas.
Förslaget innebär att Sjukvårdens larmcentral avvecklas och att regionen istället tecknar ett helhetsavtal med SOS Alarm för både dirigering och prioritering av ambulanser, från och med 1 april nästa år. Maximalt får det kosta 85 miljoner kronor om året. Det är i linje med den ursprungliga prognosen för de senaste åren, men utfallet för 2019 såg i september ut att bli drygt 134 miljoner kronor.
LÄS MER:Notan för regionens misslyckande: Miljonböter varje månad
Konflikten lyfts fram som risk
GP avslöjade i mitten av september att det uppstått en infekterad konflikt mellan Västra Götalandsregionen och SOS Alarm. Bolaget uppgavs sabotera för Sjukvårdens larmcentral och försöka "sänka verksamheten".
På måndagen avslöjade GP även att verksamhetschefen för Sjukvårdens larmcentral beslutat att man inte längre skulle svara på de samtal som stått längst i kö. Förändringen hade genomförts "självsvåldigt" och hemlighållits av verksamhetschefen, enligt SOS Alarm, som menar att arbetssättet inte är patientsäkert.
LÄS MER:SOS Alarm anklagas för att sabotera för Sjukvårdens larmcentral
LÄS MER:Sjukvårdens larmcentral svarar inte på de ambulanslarm som väntat längst
Just den bristande förmågan att samarbeta lyfts fram i tjänsteutlåtandet som en av de främsta riskerna med att fortsätta hantera ambulanslarmen enligt nuvarande modell, men samarbetsproblemen lyfts upp som en risk som behöver hanteras oavsett vilken lösning det blir.
"Det har sedan lång tid tillbaka funnits svårigheter i samarbetet mellan SOS Alarm och VGR, vilket innebär att det i fortsättningen är viktigt med ett öppet, involverande och samverkande arbetssätt. Två vårdgivare, med två olika system och arbetssätt, medför risker som är svåra att undvika och därmed alltid kommer att behöva hanteras", konstaterar tjänstemännen.
Alternativet att låta SOS Alarm ta över larmhanteringen innebär enligt förslaget en årlig besparing på 43 miljoner kronor. En av riskerna med det alternativet är istället en ökning av antalet utlarmningar av ambulanser med högsta prioritet, vilket Sjukvårdens larmcentral skulle få ned genom att sjuksköterskor gjorde bedömningarna av vårdbehov.
Modellen kan bryta mot lagen
Samarbetet mellan verksamheterna innebär ytterligare ett problem: delningen av information enligt nuvarande modell kan enligt Västra Götalandsregionens juridiska enhet bryta mot Patientdatalagen och Offentlighets- och sekretesslagen. Detta eftersom uppgifter om patienter skrivs in av regionen i SOS Alarms journalsystem och de båda gör löpande noteringar i detta. De båda vårdgivarna har i lagen separat ansvar för patienternas uppgifter.
"Det bedöms att det finns en viss risk att Datainspektionen eller JO vid en tillsyn skulle bedöma att hanteringen av patientinformation i väntrummet inte är tillåten enligt PDL och OSL", konstaterar tjänsteutlåtandet.
På grund av detta har SOS Alarm enligt tjänsteutlåtandet inte valt att lämna något förslag på det tredje alternativet, förutom fortsatt drift i nuvarande form och att SOS Alarm tar över helt. Alternativet innebär att samarbetet fortsätter i förändrad form, där regionen endast koordinerar ambulanshelikoptern, ambulansernas rast- och måltidsuppehåll och dirigerar liggande sjuktransport.
I sina yttranden är fackförbunden som berörs oeniga. Vårdförbundet, SACO och Vision vill behålla verksamheten, men ge den rätt förutsättningar när det gäller kompetens, bemanning, lokaler och övrig arbetsmiljö. Kommunal vill istället att Sjukvårdens larmcentral läggs ned.
"Kostnaderna hamnar på förvaltningarna och där har man ingen möjlighet till att ta bort någon ambulans utan annan verksamhet får stå för neddragningen! Kommunals grupper står för den största delen av neddragning av personal för att få budget i balans, därför anser Kommunal att vi inte har råd med olika projekt där kostnaden bara ökar, skriver fackförbundet i en protokollsanteckning.
LÄS MER:Sjuksköterskan lade på luren när Ediths skalle spräckts – fallet Lex Maria-anmäls
LÄS MER:Skulle bli säkrare att ringa 112 – längre väntetid vid livsfara
LÄS MER:Tre avvikelser om dagen på Sjukvårdens larmcentral
LÄS MER:Här har patienter varit i fara de senaste månaderna
LÄS MER:Oerfarna gör livsavgörande bedömningar på larmcentralen
LÄS MER:25 anställda har slutat: "Kände att legitimationen var på väg att ryka"
LÄS MER:Ensam sjuksköterska svarade på 112 för hela Västra Götaland
LÄS MER:Toppolitikern om Sjukvårdens larmcentral: ”Känner mig lurad”
LÄS MER:Larmcentralens chef: "Politikernas förväntningar orimliga"
LÄS MER:Förslaget från Sjukvårdens larmcentral: Gör om eller lägg ned
LÄS MER:Tjänstemännen ville skrota Sjukvårdens larmcentral – politikerna gick vidare ändå