Under de senaste fem åren har det kommit in tolv Ivo-anmälningar gällande Auroraverksamheter. Tio av dem gäller Auroramottagningen på Östra sjukhuset. Ingen har resulterat i någon kritik från Ivo.
GP har tidigare berättat om Maria. Hon hade PTSD innan hon kom till Aurora på Östra sjukhuset, fick där veta att kejsarsnitt inte var ett alternativ och fick sedan en mardrömsförlossning. Konsekvenserna blev omfattande, med sjukskrivning och flera psykologbehandlingar.
Till Ivo skriver hon bland annat:
“‘Riktig’ KBT börjar alltid med samtycke från patienten att tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål med terapin. På min fråga om kejsarsnitt som alternativt förlossningssätt var svaret att ‘vi gör inte kejsarsnitt på förstföderskor, oavsett omständigheter’.”
Som svar på sitt klagomål hos Ivo fick Maria höra att det gått för lång tid sedan händelserna. Har det gått över två år kan Ivo välja att avstå från att utreda. Maria berättar för GP att hon kontaktade Aurora först, som hon förväntades göra, men att svaret från mottagningen dröjde i ett halvår. Det var under det halvåret som Ivo:s tidsgräns passerades.
– Jag tror att Aurora slipper många Ivo-utredningar eftersom människor mår dåligt och inte orkar anmäla i tid. Två år är inte så lång tid när man har en bebis och samtidigt ska gå i terapi, säger Maria.
Ivos ändrade uppdrag
Den 1 januari 2018 ändrades Ivo:s uppdrag, vilket innebär att myndigheten utreder färre klagomål än tidigare. Sedan ändringen ska patienter i första hand klaga till verksamheterna direkt eller till en patientnämnd som kan vägleda. Först därefter kan de vända sig till Ivo.
Maria gjorde alltså precis som hon skulle i det avseendet.
Även Ivo:s skyldighet att utreda begränsades 2018. Tyngdpunkten ligger nu på allvarliga händelser där en patient har fått permanenta besvär, ett väsentligt ökat vårdbehov, eller har avlidit.
Ivo ska även utreda händelser i vården som på ett allvarligt och negativt sätt påverkat eller hotat patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning.
Men trots att Marias fall, i teorin, skulle kunna gå in här blev det ingen utredning.
Hon överklagade, eftersom förseningen inte berodde på henne. Hennes överklagan avslogs direkt. Ivo:s beslut kan nämligen inte överklagas.
Inspektionen för vård och omsorg
Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) är ofta den instans som människor har i åtanke när man uppmanar någon att anmäla eller själv tänker att man ska klaga på vården.
En av myndighetens huvudsakliga uppgifter är att bedriva tillsyn inom hälso- och sjukvården. I det ingår att pröva klagomål mot sjukvården och sjukvårdspersonal utifrån patientsäkerhetslagen. Syftet med tillsynen är att granska att vården är säker och har god kvalitet.
Låter bli att klaga på dålig vård
Mellan 2017 och 2019 minskade kostnaderna för Ivo:s klagomålshantering med 57 miljoner kronor, samtidigt som andelen utredda fall minskade drastiskt.
Tanken var att ärenden i första hand ska behandlas direkt hos vårdgivaren eller hos patientnämnden.
För Auroramottagningens patienter innebär det att de förväntas vända sig till Auroramottagningen när de är missnöjda med bemötandet, behandlingen eller bedömningen.
2019 konstaterade myndigheten Statskontoret, som utvärderar statligt finansierad verksamhet, att man inte kunde se att antalet klagomål till vårdgivarna eller patientnämnderna hade ökat bara för att Ivo utredde färre.
Det finns alltså tecken på att människor helt enkelt låter bli att klaga på dålig vård, när de inte längre kan klaga direkt till Ivo.
Göran Olsson är enhetschef på Ivo. Han skriver i ett mejlsvar att man alltid ska gå till vårdgivaren eller patientnämnden först:
“Vårdgivaren ska utreda avvikelser och klagomål och svara den som klagat.”
I ett fall har verksamheten tagit ett halvår på sig att svara, gränsen på två år överskrids och Ivo väljer därför att lägga ner. Hur ska man kunna förhindra att verksamheter sätter det i system?
“Vårdgivaren ska svara men om de inte svarar inom fyra veckor kan patienten klaga hos Ivo som då kan utreda ärendet.”
Kvinnans ord mot journalanteckning
I ett annat Aurorafall som anmälts till Ivo – det enda av de tio klagomålen mot Östra sjukhuset som Ivo har valt att utreda – beskriver en kvinna hur hon fått ett så kallat förlossningskontrakt istället för ett planerat kejsarsnitt.
Hon skriver i sitt klagomål att hon under förlossningen tvingades att föda vaginalt, fast hon inte längre orkade utan ville ha sitt kejsarsnitt:
“Alla pushade på för att jag skulle föda vaginalt. När rädslan till slut tog överhanden och all ork i kroppen tagit slut när det började gå mot kvällen sa jag flertal gånger att jag inte orkade mer. men återigen lyssnade ingen på mig och alla fortsatte pusha.”
Men i beslutet som sedan kommer från Ivo står att de inte kan ta ställning till kvinnans upplevelse av förlossningen, bland annat, eftersom det inte stämmer överens med den version som står i journalen. I journalen står ingenting om att hon begärt sitt utlovade kejsarsnitt. Vidare skriver Ivo att Auroramottagningen gett henne en sakkunnig bedömning och planering, i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Att som patient bevisa att vårdens bemötande varit olämpligt sett till patientsäkerheten kan vara svårt. I ett fall, som inte hör Aurora till, där Ivo faktiskt har utrett och kritiserat bemötandet har det varit möjligt enbart eftersom det funnits en inspelning av vårdmötet.
Göran Olsson skriver att Ivo inom ramen för en tillsyn, utöver att begära in dokumentation, kan föra samtal med inblandade parter och göra oanmälda och anmälda inspektioner. Om tillsynen visar att verksamheten inte följt vetenskap och beprövad erfarenhet eller de lagar och regler som finns så kan Ivo rikta kritik.
Även om Ivo som regel inte utreder bemötande, har patientsäkerhetslagen från 2011 en paragraf som berör bemötande: ”Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt."
GP frågar Göran Olsson, enhetschef på Ivo, hur man utför tillsyn i enlighet med denna skrivelse:
“Om IVO beslutar att öppna ett ärende så tar myndigheten in det underlag och vidtar de tillsynsåtgärder som behövs för att kunna göra en korrekt bedömning. I detta kan även utlåtanden från vetenskapliga råd och medicinsk expertis inhämtas.”
I flera fall får kvinnorna som anmält vården till Ivo svaret att det som hänt inte varit tillräckligt allvarligt för att omfattas av Ivos utredningsskyldighet, att de inte fått någon bestående vårdskada eller att brister i kontakt eller bemötande saknar betydelse för patientsäkerheten.
Myndigheten Vårdanalys ser risker
Myndigheten Vårdanalys konstaterade 2021 att patientföreträdare ser ett antal risker med det nuvarande systemet, bland annat de begränsade möjligheterna att få sina klagomål prövade av en oberoende instans.
Därtill, skriver myndigheten, kan det för många patienter vara svårt att framföra klagomål direkt till vårdgivaren, eftersom man upplever att man står i beroendeställning och är rädd för att klagomål kan påverka den egna vården negativt. Patientföreträdare lyfter också att det finns en generell brist på ansvarsutkrävande i vården.
Patientnämndens oro
Även patientnämnderna, vars uppgift bland annat är att hjälpa patienter att föra fram klagomål till vårdgivare, har påtalat brister i hur vårdgivarna hanterar klagomålssystemet.
Däribland att många vårdgivare dröjer för länge med att svara patienterna på deras klagomål, och att patientnämnderna, när de är involverade, ofta behöver skicka flera påminnelser.
LÄS MER:Det svenska kejsarsnittet – granskningen i korthet
LÄS MER:Oron tog över – Julia funderade på att själv skära ut sitt barn
LÄS MER:Din åsikt: Ska kejsarsnitt vara fritt eller reglerat?
LÄS MER:”Där forskning och riktlinjer saknas frodas orättvisa lätt”
LÄS MER:Förlossningsläkaren: ”Att neka ett kejsarsnitt är förmynderi”
LÄS MER:Vårdens tävlingsmoment: Minska antalet kejsarsnitt
LÄS MER:Aurora i Göteborg överrepresenterade hos Ivo
LÄS MER:Professorn: ”Finns inga fördelar med att födas med kejsarsnitt”
LÄS MER:Klinikernas egna enkätsvar – därför beviljas inte snitt
LÄS MER:Forskaren: Stress innan födseln kan påverka fostret
