Det var i måndags som GP publicerade Christine Marttilas debattartikel. Den finns även på webben och har varit en av de mest lästa och delade artiklarna på gp.se de senaste dagarna.
Christine Marttila har idag, efter tio år som undersköterska, en grundlön på 20950 kronor före skatt. Det är 830 kronor mer än vad en nyutbildad undersköterska får. Orimligt, tycker hon.
Reaktionerna har varit många.
- De som vänt sig till mig personligen har bara varit positiva, säger Christine Marttila som arbetar på en akutvårdsavdelning på Östra sjukhuset i Göteborg.
Men andra har varit kritiska.
- Jag har läst kommentarer från folk som tycks tro att jag inte har skrivit artikeln själv, att det är någon sorts LO-propaganda.
- Så är det inte. Jag jobbar som undersköterska, jag är riktig och detta är verkligheten jag och mina kollegor lever i.
Som fackligt aktiv inom Kommunal har hon kontakt med många kollegor, bland annat med undersköterskor i slutet av yrkeslivet.
- Många undersköterskor som går i pension idag blir fattigpensionärer och tvingas jobba extra för attkunna klara sig.
- Det är inte ovanligt att en undersköterska har en månadslön på under 24 000 kronor när de slutar vid 65 eller 67.
Den genomsnittliga lönen för landets 150000 undersköterskor är idag 23200 kronor, säger Johan Ingelskog som är chef för Kommunals centrala förhandlare.
- Det skiljer mer än 2500 kronor upp till vad en industriarbetare med motsvarande utbildning tjänar, säger han.
Inför vårens avtalsrörelse yrkar Kommunal på en lönehöjning på 661 kronor för dess 520.000 mestadels lågavlönade medlemmar, varav 80 procent är kvinnor. Dessutom begär man ytterligare 400 kronor extra i lönehöjning just för undersköterskor.
I framtiden finns ett enormt behov av undersköterskor. Arbetsgivarparten, Sveriges kommuner och landsting (SKL), har räknat fram att det behövs 100000 nya undersköterskor de närmaste 10–15 åren.
Men få ungdomar väljer att söka vård- och omsorgsprogrammet; det rör sig om några tusen per år.
- Det ses inte som ett framtidsyrke eftersom det är lågavlönat och därför har låg status.Därför är det så viktigt att driva frågan om undersköterskornas löner, säger Johan Ingelskog.
Avtalsrörelsen har knappt börjat. Parterna utbytte yrkanden precis före jul och ska efter helgerna diskutera hur förhandlingarna läggs upp. Nuvarande avtal löper ut 30 april.
- Vi har haft individuell lönesättning i 20 år, säger Johan Ingelskog.
- Christine Marttilas artikel pekar på precis det problem vi vill komma åt, att lönesättningen inte fungerar lokalt som det var tänkt. Utveckling och erfarenhet måste ge resultat på lönen.
På arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och landsting (SKL) vill presschefen Claes Bertilson inte kommentera undersköterskornas löner med utgångspunkt från Christine Marttilas debattartikel.
Däremot ser Sahlgrenska universitetssjukhusets styrelseordförande Johnny Bröndt (M) ett problem för VG-regionen:
- Det är tyvärr så att om man vill ha högre lön måste man byta arbetsgivare. Det gör att vi förlorar många duktiga undersköterskor och annan personal.
Den förutspådda bristen på undersköterskor kommer att ställa till det rejält, säger han.
- Det är en fråga för avtalsförhandlarna. Men det handlar också om hur hög regionskatten kan bli. Sjuksköterskorna krävde 24000 i ingångslön – det skulle kosta över 300 miljoner per år. Det har vi inte råd med.
