Det är en blåsig julieftermiddag i Kortedala. Barn springer längs med torget i kapp till musik som strömmar från en högtalare. Katrin Ceesay för bort håret som vill blåsa för ansiktet.
Hon är doktorand vid Linköpings universitet och utvecklingsledare i mänskliga rättigheter på äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen i Göteborg. I hennes roll som utvecklingsledare arbetar hon med att identifiera och förebygga diskriminering i förvaltningen.
Hon slänger en blick mot hemtjänstens lokaler som ligger ett stenkast från Kortedala torg. Där, på larm och nattenheten jobbar Fardowsa Hirsi som administratör. Hösten 2022 tog hon för första gången kontakt med Katrin Ceesay.
– Jag blev jätteglad när Fardowsa hörde av sig till mig, säger Katrin Ceesay.
Fardowsa, som i över tio år arbetat inom vården kontaktade Katrin för att få hjälp med att ta reda på hur utbredd rasismen är inom hemtjänsten.
– Jag har fått höra ”Åk hem till Afrika, du hör inte hemma här”. Jag vet att det inte bara är jag som utsatts, men jag vill få det bekräftat, säger hon.
Efter att ha bollat med chefer bestämde de sig för att genomföra en enkätundersökning. Personer som jobbar i hemtjänsten nordost och på larm och nattenheten i Göteborg fick svara på frågor om rasism på jobbet. Av de 124 personer som svarade hade de flesta själva upplevt eller sett någon kollega utsättas för rasism.
– Vissa skrev att omsorgstagarna sagt att de tror att de får bättre hjälp av vita personer, säger Katrin Ceesay.
I enkäten de skickat ut framkommer det att det är vanligast att personer med en bakgrund från Mellanöstern och Afrika utsätts för rasism. En tredjedel av de tillfrågade med en bakgrund från centrala och södra Afrika hade hindrats att besöka eller ge vård till en omsorgstagare. De flesta som utsatts för rasism svarade att de sällan eller aldrig säger till när de utsätts.
Hur kommer det sig?
– Flera svarade att det hjälper inte även om man agerar, att man inte vill starta en konflikt och inte vill bråka, säger Katrin Ceesay.
”Finns de som vägrar ta emot hjälp av de som inte är vita”
När en omsorgstagare inte öppnar dörren eller när personalen hittar en död person finns det tydliga riktlinjer för hur man ska arbeta, förklarar Fardowsa Hirsi. Men inte när någon blir kallad för något rasistiskt eller när en omsorgstagare vägrar ta emot hjälp av alla som inte är vita.
– Oftast när det händer så försöker chefen göra så att medarbetaren inte behöver gå till den personen och det är nog av välvilja, men då skjuter man bara problem framåt, säger Fardowsa Hirsi.
Samma gäller vid sexuella trakasserier.
– Då är cheferna direkt inne med stöd och medarbetaren blir erbjuden hjälp från företagshälsovården, så vill jag också att det ska vara med rasistiska kränkningar. Lösningen är inte bara att ta bort personal från en omsorgstagare, säger Fardowsa Hirsi.
Katrin Ceesay nickar.
Hur ska man göra när omsorgstagare inte vill ha en viss typ av personal?
– Jag vet att på Sahlgrenska har de en rutin som säger att man tackar nej till vård om man inte vill ha en viss typ av personal. Det är ett sätt, men då är det viktigt att det är en policy som medarbetare, omsorgstagare och anhöriga är välinformerade om redan från början säger Katrin Ceesay.
Forskning visar också att omsorgstagare känner sig mer trygga och får en bättre vård vid högre personalkontinuitet, berättar Katrin Ceesay.
– Då kan den initiala misstänksamheten minska hos omsorgstagarna minska och man kan få det att fungera ändå, säger Katrin Ceesay.
Nominerats till Årets nyskapare
För sitt arbete med att kartlägga rasismen i hemtjänsten har Fardowsa Hirsi och Katrin Ceesay nominerats till Årets nyskapare i Göteborg stad. Av fyra bidrag har de nu chansen att vinna utmärkelsen.
– Att arbetet uppmärksammas är en vinst i sig, så det känns redan som vi vunnit, säger Fardowsa Hirsi.
Katarina Meuller är tillförordnad direktör på äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen. Hon ser positivt på kartläggningen om rasism i vården.
– Det är ett jätteviktigt arbete som vi måste jobba mer med, säger hon.
Katarina Meuller säger att alla omsorgstagare får information om att de inte kan välja vilken personal de ska ska få hjälp vid inskrivningen.
Men hur kommer det sig att vissa verkar tro det ändå?
– Jag kan inte uttala mig om enskilda fall, men det jag vet är att de får information om att de inte kan välja omsorgspersonal, säger Katarina Meuller.
Är ni tillräckligt tydliga med det då?
– Vi skulle kunna bli mer tydliga, säger hon.
Hur jobbar ni framåt för att motverka att medarbetare utsätts för rasistiska kränkningar?
– Vi kommer analysera den här enkätundersökning och se hur vi ska jobba framåt, säger Katarina Meuller.
Rasism gör att personal slutar i hemtjänsten
Efter att enkäten färdigställts har Fardowsa och Katrin redovisat resultatet för chefer, medarbetare och fackförbund. Nu hoppas de att fler hemtjänstgrupper i Göteborg ska genomföra enkäten.
Ett stort problem med hemtjänsten är att de har svårt att rekrytera ny personal. För låga löner och obekväma arbetstider lyfts ofta som förklaring, men Fardowsa Hirsi menar också att rasism kan vara en orsak.
– Jag vet om en person som slutat och flera som vill lämna vården efter allt direkta och indirekta rasistiska påhopp de fått, säger Fardowsa Hirsi.
Hon suckar.
– En person valde till och med att flytta från Sverige, säger hon.
Årets Nyskapare
• En ny tävling som syftar till att lyfta innovativa, kreativa och goda idéer som inkommit från Göteborgs förvaltningar.
• 14 bidrag har inkommit. Utöver Fardowsas och Katrins bidrag har tre ytterligare nominerats:
– Arbetsmarknad och vuxenutbildning, förvaltningen för funktionsstöd, förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, utbildningsförvaltningen, stadsledningskontoret, äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen har alla nominerats för arbetet Språklyftet. Där har de bland annat integrerat språkstödjande aktiviteter direkt i arbetslivet för att ge en praktisk inlärningsmiljö för deltagarna.
– Enhet för ledningsnät vattendrift, kretslopp och vatten är nominerade med arbetet Förhindra vattenläckage. De har analyserat hela Göteborgs dricksvattentäkt för att se var vattenläckor som får stora konsekvenser är som störst.
– Resursenhet Unga Angered, socialförvaltningen Nordost har nominerats för arbetet Känslohantering på nya vis. Med hjälp av AI har de skapat spel och låtar som ska hjälpa barn och vuxna att prata om känslor.
• Röstningen är avslutad men alla som jobbar i kommunen har haft möjlighet att rösta.
• Vinnaren tillkännages den 10 oktober och får en symbolisk utmärkelse.
LÄS MER:Ungas utsatthet för rasism i Göteborg upprör politiker
LÄS MER:Över hälften av ungdomarna i nordöstra Göteborg utsatta för rasism
