Det dukades upp tårta, läsk och popcorn i föreningens lokal på Årstidsgatan i Kortedala på söndagskvällen för att fira att den första tjejgruppen inom Sharafs Hjältar bildats. Nu finns alltså även Sharafs Hjältinnor. Under helgen har tolv tjejer med invandrarbakgrund utbildats i frågor som bland annat rör demokrati, mänskliga rättigheter och FN:s barnkonvention. Och på tisdag ska de till Stockholm för att träffa drottning Silvia.
- Tjejerna är jätteduktiga och kommer att förstärka vårt arbete oerhört. De kommer säkert att kunna nå ut med sitt budskap till andra tjejer i Göteborg, säger Farman Sediq som är anställd på Sharafs Hjältars kansli.
Verksamheten startade för fyra år sedan på Fryshuset i Stockholm av en grupp killar med invandrarbakgrund. Med diskussioner och föreläsningar vill de bekämpa det patriarkala förtrycket inom hederskulturen. Rörelsen har växt och finns nu på flera orter, sedan november 2006 i Göteborg.
Asha Farah, 20, med rötter i Etiopien är en av de tjejer som i helgen har fått utbildning i Göteborg. Hon lockades till verksamheten efter en föreläsning i sin skola av ett par killar från Sharafs Hjältar.
- Efteråt gick jag och en kompis fram och frågade om de inte saknade tjejer som föreläsare, eftersom det framförallt handlade om tjejer.
Frågan gav resultat, och efter en tid hörde en representant från Sharafs Hjältar av sig till Asha och sa att de tänkte starta ett pilotprojekt med tjejer.
- Jag har själv inte varit drabbad av hederskulturen men känner flera personer i min omgivning som varit det. Det handlar om att få sin frihet begränsad, till exempel att inte få följa med på skolutflykter, berättar hon.
Också 16-åriga Sonia Radia, med rötter i Indien, har mött personer som råkat illa ut på grund av hederskulturen.
- Jag tror att det är mycket vanligare än vad folk tror. Det finns överallt, i alla religioner, säger hon.
Farman Sediq säger att en tanke med verksamheten är att lyfta frågan om hederskultur innan situationen blir akut.
- Det är ett samhällsproblem. Flickorna dör på svensk mark, och därför är det allas ansvar att göra någonting. Det handlar inte om religion eller någon särskild folkgrupp, utan det har med attityd att göra, säger han.
