I snart en vecka har det läckt metan ur Nord Streams gasledningar i södra Östersjön utanför Bornholm efter att ledningarna utsatts för ett misstänkt sabotage. Om all den gas som beräknas ha funnits i ledningarna läcker ut motsvarar det enligt forskare hela Sveriges klimatutsläpp under ett års tid. Men de beräkningarna bygger på att all gas släpps ut i luften, så är det dock inte.
Trots ett numera omfattande metanmoln över området så kommer en del av metanen också att ha lösts upp i vattnet under gasens väg upp till ytan. Detta enligt marinbiologen Thomas Dahlgren vid Göteborgs universitet.
Exakt hur mycket gas som stannar kvar i vattnet och hur det kan påverka havet och det marina livet är något som forskarbesättningen på Göteborgs universitets forskningsfartyg Skagerak ska ta reda på. Expeditionen till Östersjön är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, SLU och Havs- och vattenmyndigheten och på söndag förmiddag bär det iväg.
Kan få stor påverkan på det marina livet
Det blev för kort om tid så Thomas Dahlgren följer inte med, däremot förklarar han mer i detalj vad som nu väntar forskargänget.
– Vi ska kartlägga den här plymen av löst metan i vattnet.
Det betyder att forskarna ska försöka kvantifiera hur mycket metan som finns i vattnet och ta reda på vad som händer med det. Flera saker kan ske: Metanet oxiderar i kontakt med vattnets syre och bildar koldioxid, något som bidrar till försurningen.
– Men inte bara det, metanet äts också upp av metannedbrytande bakterier och bildar biomassa i vattnet. Sen kan det också vara giftigt för andra organismer, särskilt när vattnet har låga syrehalter som i Östersjön.
Hade läckan skett på 1 000 meters djup hade förmodligen inget metan nått ytan utan hunnit oxideras, men Nord Streams ledningar ligger enligt Thomas Dahlgren på mellan 80 och 90 meters djup. Hur stor andel som hinner oxideras är oklart.
– Här är vi ute på okänd mark. Någon sådan läcka har aldrig hänt i Östersjön, säger han.
Havsströmmar kommer att bidra till spridningen av de vattenmassor som nu direkt påverkas av utsläppet. Även detta ska forskarna kartlägga och följa över tid. Där kan till exempel Hanöbukten påverkas som är ett viktigt lekområde för plattfiskar.
Tur i oturen
Thomas Dahlgrens största oro handlar om hur utsläppet påverkar fiskleken. Hade det skett en månad tidigare så hade det varit mitt i den intensiva lekperioden för torsken. Nu är det i stället larverna som påverkas. Men även effekterna på näringskedjan i planktonsamhället oroar honom.
– Östersjön är ett väldigt speciellt hav och har väldigt stora utmaningar. Som alla vet är det övergött, syrefattigt och utfiskat, så ytterligare belastningar på det ekosystemet är inte bra.
Lite tur i oturen är att SMHI har ett provtagningsprogram för Östersjön där man en gång i månaden kör en rutt med SLU:s fartyg Svea och provtar ett ganska stort antal stationer, bland annat runt Bornholm och gasläckan. Senast Svea var där var den 18 september, vilket ger bra basuppgifter som forskarna kan utgå ifrån när de ska undersöka förändringarna.
Dessutom sjösätts några robotar som är programmerade att gå från ytan ner till botten och upp igen. De mäter en rad olika saker och kan under några månaders tid skicka data till forskarna via satellittelefon.
LÄS MER:Läckorna i svensk zon — så påverkar det Sverige
LÄS MER:Flera kan utreda sabotage – risk för problem
LÄS MER:Åklagaren tror ansvariga kan spåras
LÄS MER:UD fördömer Rysslands utpekande
