Just nu skriker arbetsmarknaden efter fler kockar, snickare och plåtslagare. Även undersköterskor, bilmekaniker och elektriker är hett eftertraktade. För de gymnasieelever som har läst ett yrkesförberedande program inom något av de områdena är steget ut i arbetslivet således kort.
På flera program i Göteborg har 100 procent av eleverna redan anställningar klara efter studenten. Ett av dessa är Katrinelundsgymnasiets Vård- och omsorgsprogram.
– Våra elever är väldigt eftertraktade. Alla har blivit erbjudna sommarjobb redan efter första praktiken i ettan. Och när de fyller 18 blir de direkt kontaktade och får jobb om de vill. Det är sådan väldig brist på undersköterskor – och det är här man hittar den utbildade personalen, säger rektor Laila Gordon von Hacht som är rektor för programmet.
Får även högskolebehörighet
Eleverna sprids inom alla typer av vårdjobb, bland annat på intensivvårdsavdelningar, arbeten med funktionshindrade och inom äldreomsorgen. Många väljer också med tiden att studera vidare till sjuksköterska.
– Man får högskolebehörighet av att läsa här. Det är det inte alla som vet. Yrkesprogrammen har ett rykte om sig att det bara är en direktväg till ett yrke, men lika väl kan man fortsätta till högskolan, säger hon.
"Ser hur bra ut som helst"
Även på Bräckegymnasiets Bygg- och anläggningsprogram kommer samtliga elever direkt ut i yrkeslivet.
– Generellt är det så att alla elever som vill vara i branschen har fått en anställning. Vi undervisar i tolv yrken och alla ser hur bra ut som helst, säger programmets rektor Benny Olausson.
Han menar att det har sett likadant ut de senaste åren.
– Det är till exempel jättestor efterfrågan på byggnadsarbetare i och med det Västsvenska paketet. Dessutom har Boverket sagt att det ska byggas 700 000 bostäder till 2025, säger han.
De flesta yrkesförberedande program har nära kopplingar till näringslivet. Bräckegymnasiet samarbetar med över 200 företag och får även många samtal från andra arbetsgivare som letar personal. För de flesta studenter väntar först en lärlingsanställning med omkring 60 procent av lönen som efter två år leder till en vanlig anställning. För en byggnadsarbetare betyder det ungefär 200 kronor i timmen.
– Det går snabbt att komma upp i en bra lön och spara ihop för att flytta hemifrån. Det är mångas önskan, säger Benny Olausson.
Praktiska yrken hetast
De höga siffrorna för de yrkesförberedande programmen sammanfaller väl med hur Arbetsförmedlingens jobbprognoser för yrken som inte kräver högskoleutbildning ser ut. Där dominerar praktiska yrken såsom elektriker, undersköterskor och mekaniker medan det är ett överskott på till exempel kassapersonal och butikssäljare.
Kopplingen mellan gymnasieutbildning och arbetsliv är något som Skolverket under senare år har börjat följa allt mer noggrant. Till hösten ska myndigheten för första gången sammanställa sambandet mellan de första elevkullarna efter gymnasiereformen 2011 och deras etablering på arbetsmarknaden de följande åren.
FAKTA: Jobbprognos
Enligt Arbetsförmedlingens prognoser för 2017 råder det brist på arbetskraft för följande jobb som inte kräver högskoleutbildning:
- Kockar och kallskänkor
- VVS-montörer
- Byggnads- och ventilationsplåtslagare
- Installations- och serviceelektriker
- Undersköterskor, hemtjänst och äldreboende
- Träarbetare, snickare och andra byggnadsmedarbetare som målare, murare
- Motorfordonsmekaniker
- Medicinska sekreterare, vårdadministratörer
