Klimatsmart snåljåpsmat som inte kostar skjortan

All bra mat är inte dyr. Det hävdar Hanna Olvenmark med bestämdhet när hon för ovanlighetens skull valt kött och lägger en sprängfylld Bjärekyckling i en stor gjutjärnsgryta. Den är handplockad och proppad med lök, vitlök och rotsaker tillsammans med dragon. Skyn ger en underbar smak till klyftpotatisen och det som blir över kommer att serveras som restmat de kommande dagarna.

– Mat är inte ett jättestort intresse egentligen, konstaterar matbloggaren Hanna Olvenmark som skrivit tre böcker om mat, där den senaste har titeln – Äta ute.

Varje måltid behöver inte vara en fest

För det är då som maten smakar som bäst, enligt henne. Helst i närheten av stugan i Dalsland. Men det funkar lika bra med en matlåda i Delsjön eller på en bänk i Änggårdsbergen.

– Jag tycker att det är viktigt att vara mån om hälsa och klimat. Plus ekonomi. Jag är intresserad av att påverka så att vi blir mer medvetna om våra matvanor, men det är inte så att jag går omkring och fantiserar om mat. Jag tycker inte att varje måltid behöver vara en fest. Vi behöver käka, helt enkelt, och då får det gärna vara bra mat, förklarar hon.

Själv kan hon konsten att njuta av småsaker; som att äta en enkel linssoppa under tystnad eller att laga mat av baljväxter. De är en stomme i hennes maträtter under tian. Speciellt torkade linser och kikärter kvalar in som krismat, eftersom de har både lång hållbarhet och är nyttiga. Att det sedan är billig föda, är enbart ett plus.

Vi lever i överflöd

– Grundbulten till varför jag gör detta är för att påverka vissa normer i samhället. Mathållningen går att applicera på övriga saker, som konsumtion och att vi lever i ett överflöd. Vilket är ett stort problem för miljön. Det är faktiskt inte en mänsklig rättighet att äga två bilar och renovera sitt kök vart femte år. Vi lever i en lånetid med en livsstil som vi inte har råd med, konstaterar Hanna Olvenmark som syftar på både krediter och belastning på miljön.

2022-01-26 Hanna Olvenmark dietist, bloggare och författare. Bild: Magnus Sundberg

1/2

För henne är det existensiella frågor och politiska.

Hon föddes inte med de tankarna, men hon växte sakta in i dem genom familjens enkla sommar- och helgleverne i en liten och omodern fritidsstuga i Dalsland. När hon bodde i Linnéstaden, och gick på Nordhemsskolan, var Änggårdsbergen hennes stora lunga och när hon flyttade till andra sidan stan och samtidigt kom i tonåren, så joggade hon regelbundet i Änggårdsbergen. Det blev hennes räddning med alla jobbiga tankar om mat och vikt som dök upp under de åren.

De flesta förbud är hittepå

– Jag hade fokus på hälsa och genom att läsa till dietist fick jag en bra förståelse om mat och att de mesta förbud är ”hittepå”, menar Hanna Olvenmark som efter utbildningen arbetade på sjukhus i Borås och Örebro.

När det var dags för att göra sin master, sökte hon till Chalmers entreprenörslinje. Efter den skolan började hennes bloggande på allvar. Hon startade upp sin hemsida och skrev om klimatsmart mat. Och fick stort gensvar. På den vägen är det. Hennes koncept rätt i tiden. I och med pandemin aktualiserades sådant som var legio för henne. Då kom både krislådor och hållbarhet upp på agendan. Vilket har gett ringar på vattnet. Det är hennes förtjänst att Living Lab i Göteborg nu testar färdiga matkassar, som ska funka i en vardag utan el.

Men på sin blogg får Hanna Olvenmark frågor av mindre krisartat slag. Den vanligaste frågan kommer från matlagande kvinnor. De undrar hur de kan få med sig resten av familjen på att lägga om kosten till mer vegetariskt.

– Det tar tid att lägga om matvanor, så det är bra att börja med en sak i taget. Sen kan man säga att det är bättre att laga mat från grunden, i stället för att köpa färdigt. Ett annat tips är att äta efter säsong eller att köpa frysta grönsaker, eftersom man tar ut det man behöver och undviker att slänga. En annan tanke är att väva in de svenska matiga grynen, som dinkel, mathavre eller havreris, tipsar Hanna Olvenmark som tillägger att den bästa drycken till det är vatten som smaksatts av mynta eller gurka.

Försiktigt positiv till framtiden

Hon känner sig försiktigt positiv till framtiden, eftersom medvetenheten om mat och miljö växer. Det finns ett stort intresse för hennes böcker om enkel mathållning. Men när det gäller de stora riktlinjerna och att förändra normer och miljöpolitik och inte enbart lägga det på ett individansvar, blir hon mindre positiv.

– Jag är i alla fall inte passiv, konstaterar hon och berättar att hon filar på online-kurser om hur man får till hållbar vardagsmat som är ekonomisk, plus en ny bok som kan innehålla tips om hur vi kan bjuda på god mat utan att ruinera oss.

TEXT

Agneta Slonawskilivsstil@gp.se

Magnus Sundberg