Hanna Hedlund vill fortsätta gå in och ut i olika roller

Mångfacetterade artisten Hanna Hedlund har hunnit med en hel del under sina över två decennier på scen. Hon har sjungit i musikaler, tävlat – och vunnit – TV4:s "Körslaget" med sitt Team Bollnäs, varit programledare för "Singing Bee" i TV3 och husbandssångerska i pratshowen "Hellenius hörna".

Nyligen har hon medverkat i familjeäventyret ”Ture Sventon och Bermudatriangelns hemlighet” och dagen före 45-årsdagen är det premiär för showen "Pernilla Wahlgren har hybris".

– Det är ovanligt att göra en show med samma gäng en andra gång. Men ibland uppstår en fantastisk gruppdynamik. Det känns att alla vill varandras väl och jag kan använda hela min repertoar. Det är roligt att gå till jobbet varje gång, säger hon.

Med åren har det blivit allt mindre viktigt hur prestigefull hennes egen roll på scen är, framhåller hon.

– Jag struntar i huvudrollen. Viktigare är att jobba med människor jag tycker om. Jag är en gruppmänniska och har alltid varit social, redan som barn.

Känslor som ska förmedlas

Hanna Hedlund har alltid velat bli utmanad av andra, därför har hon bytt roller en hel del under sin karriär: skådespelare, musikalartist, sångare, programledare.

– Jag är allt detta och jag trivs med det. Den röda tråden är att det är texter och känslor som ska förmedlas på scen.

Allt började i byn Kilafors och sedermera Bollnäs i Hälsingland, där hon växte upp. Mamma var behandlare inom psykvården och pappa lärare i engelska och franska. Förutom kärlek och kärlek till musiken fick hon ännu en gåva av föräldrarna:

– Jag kände mig väldigt respekterad och lyssnad på. De var verkligen intresserade av vad jag tyckte om saker och ting. Det har jag med mig hela livet. Det har gett mig en stark självkänsla.

Musik och teater fanns tidigt i hennes liv. Hon minns familjens stora fester, hur hon satte upp egna shower efter maten. De vuxnas uppskattning. Applåderna.

"Fortsätt med ditt stora intresse, kör på!", sa pappa. Det gjorde Hanna – samtidigt som hon strävade längre.

– Jag längtade efter en miljö där jag kunde ägna mig åt dans och sång på riktigt. Dygnet runt.

Flyttade till Göteborg

Direkt efter gymnasiet flyttade hon till Göteborg och började på musiklinjen vid Wendelsbergs folkhögskola i Mölnlycke. Därefter fick 20-åringen jobb på Wallmans salonger i Stockholm.

– Det var min nästa skola, det var som lumpen för en artist. Man både showar och serverar.

Nu har 25 år i branschen passerat. Man kan undra vilka drivkrafter hon har.

– Framför allt handlar det om passion och lust som uppstår under den kreativa processen som pågår mest hela tiden. Att stanna upp och ha rutiner är däremot något som jag är rädd för. Jag vet inte vad som skulle hända med mig då. Jag är så rastlös.

Hur är du som person?

– Jag har hett temperament, det går fort med mina känslor. Men jag är ärlig och vill ha ärlighet. Jag är inte konflikträdd. Om någon har gjort orätt mot någon av mina närmaste så kommer den att få höra det. Och när jag frågar hur någon mår så menar jag det på riktigt och ger mig inte. Det kan upplevas som obekvämt. Samtidigt strävar jag efter att vara snäll. Jag ser snällhet som något stort.

Förlossningsskador

För drygt två år sedan berättade hon öppet på Instagram om sina förlossningsskador, något som hon opererades för. Responsen blev överväldigande, hundratals kvinnor hörde av sig med värme och uppskattning.

Vad fick dig att blotta något så tabubelagt?

– Det pirrade, det gäller ju att passa sig lite så att begreppet trasigt underliv inte automatiskt blir förknippat med mig. Men jag kände att jag hade ett ansvar att göra det, för min egen och mina döttrars skull. Det är absurt att förlossningsskador fortfarande är skambelagda. Skadorna är väldigt vanliga och det är viktigt att ta bort skammen. Och det finns hjälp att få.

Under tiden på Wallmans salonger mötte hon artisten Martin Stenmarck på en julfest för personalen. Nu har de varit ihop i 22 år och har tre barn.

– Vi är själsfränder och har det hur bra som helst tillsammans. Vi har en ärlighet och tillit som är fin. Men det är klart att vi inte har det kul jämt med tre barn och vardagsstress. Ibland har man känt att man vill lämna allt, vi har haft kriser men vi har alltid hittat tillbaka till det som är vi: en stor kärlek!

Barnen är viktigast

För tre år sedan manifesterade de denna stora kärlek och gifte sig.

– Det var samma år som min pappa dog. Begravningen var viktig i sorgbearbetningen. Där kände jag att det var lika viktigt att manifestera vår kärlek.

Några storstilade framtidsplaner finns inte, även om hon kan tänka sig både regi och manusförfattande.

– Jag skulle inte ha något emot att vara där jag är nu om tio år. Jag strävar efter att hålla mina relationer vid liv och fortsätta med mina pågående projekt. Viktigaste är att barnen har det bra. Herregud, om tio år är de vuxna. Då behöver jag inte packa varken matsäck eller gympakläder, säger Hanna Hedlund.