Grannfejder, bråk och försoningar

På ett vanligt arbetspass kan Lars Lansinger och kollegorna på Störningsjouren i Göteborg möta vem och vad som helst.

– Jag tror vi varit med om allt du kan tänka dig, säger han, fortsatt stolt över ett jobb som gör skillnad.

Det är ännu tyst och stilla i arbetsledarrummet, i Störningsjourens lokaler i Gårda. När nattpasset börjar, om ett par timmar, lär det ringa desto mer.

Folk väntar ofta för länge och då kokar kitteln över

– Vi stöter på stadens alla människor. Det är missbruk, hemlöshet, psykisk sjukdom och ensamhet, som är mycket vanligare än man tror. Men det är naturligtvis helt vanliga människor också, som när de ringer hit kan vara i affekt och trötta på sina grannar.

Folk väntar ofta för länge innan de ringer och då kokar kitteln över, konstaterar Lars Lansinger lugnt.

Han arbetar med trygghetskonsulenterna under natten, fram till runt 04 morgonen.

Svart väst med Störningsjourens grönröda logga och hårdplastad legitimation runt halsen kombineras med vanliga kläder och skor.

– Vi är inga väktare och vill inte se ut som det heller. Vi är diskreta. En uniform kan vara triggande i sig, förklarar Lars, som nu är chef för 25 trygghetskonsulenter natt.

När bolaget startades och även idag, vid rekrytering, är det den blandade kompetensen som ger hyresgästerna det mest professionella mötet.

Har en bred kompetens av anställda

– Jag vill ha en mix av människor, som före detta poliser, brandmän, undersköterskor. Folk som arbetat i restaurangbranschen har väldigt bra servicekänsla, exemplifierar han. som själv började när det kommunala bolaget startades, för 18 år sedan.

Då tog Göteborg på många vis efter Störningsjouren i Stockholm, som landets andra kommunala bolag.

Idag, när personalstyrkan vuxit från dåtidens tio plus VD till närmare 70 personer, har Göteborg ”sprungit om” Stockholm, enligt Lars.

– Det finns en enkel anledning till att vi sitter just här, nära alla stora leder. Geografiskt når vi alla kundernas hyresgäster inom en kvart – utom möjligen Bostadsbolaget i Amhult, som kan ta några minuter till.

– Vi har mycket mer service i Göteborg, säger han bestämt.

I egen beskrivning är han oerhört lugn, väldigt trygg och anser sig ha humor.

Det sista sägs med stort skratt.

Tränar upp känslan för vad som är normalt och inte

I arbetet krävs att du gillar människor och att interagera med dem. Det gäller även att träna upp känslan för vad som är normalt och onormalt.

Bullermätare ingår inte i utrustningen när du åker ut i par med kollega, laptop, Wifi-puck och ett block med analoga Störningsjourenlappar.

– Det gäller alltid att göra en egen bedömning på plats.

När Lars började låg kontoret i Hjällbo och Poseidons lägenheter i Väster var första område ut. Han och kollegorna kunde sitta i bilen vid Gasklockans parkering och vänta från kl 20 på kvällen.

– I början, innan hyresgästerna visste att de kunde ringa, kunde det ringa en på hela natten. Jag minns tanken ”Vad är det här för ett konstigt jobb?”.

Nu ingår 100 000 lägenheter, som anslutit sig till Störningsjouren, varav hela allmännyttan med 75 000. Det finns massor att göra, dygnet runt.

Under pandemin ökade ärendemängden med 50 procent, från 6 000 till 9 000 per år. Arbetet blev knepigare, för trots både munskydd och visir blev det svårt att få komma in hos folk.

Jobbar med att knacka dörr och göra bedömningar

– Du gör mycket bättre bedömning på plats, inne i lägenheten, intygar Lars Lansinger.

När han och kollegorna knackar på någons dörr har de kommit fram till att det handlar om en störning som kräver åtgärd.

”Hej, vi kommer från Störningsjouren. Vi jobbar för Poseidon..” kan samtalet starta när dörren öppnas.

Sedan kan allt hända.

Ibland har den som stört inte själv insett hur väl det hörts.

– Ljud kan vara bedrägliga. Du kan få en påringning om att grannar slåss och så är det tonårssyskon som skojbråkar, exemplifierar Lars.

När jobbet är som bäst kan grannar som är på väg att puckla på varandra vändas till att ta varandra i hand och försonas. Ibland räddas äldre som ramlat, torrkokningar stoppas, människor som mår dåligt hindras från att ta sina liv, misshandel avbryts och polis tillkallas.

Tuffare jargong numera

Samtidigt far många fortsatt illa och ungas jargong är tuffare än förr.

– Vi upplever att hemlöshet och sovande människor i trapphusen har minskat. Om du har ett stort hjärta är det inte så roligt att slänga ut någon som har en halv sko på sig i 10 minus. Men vi har ett uppdrag.

– Det tioåriga skolbarnet ska inte behöva stöta på en granne som ligger och tar droger i trapphuset, förklarar Lars, som i liknande lägen jobbar mycket med socialtjänst och socialjour.

Arbetet rymmer även roliga och otroliga historier. Som när en påringare klagar över lågfrekvent buller i sovrummet – och efter hand får klart för sig att det är en vibrator i den egna byrålådan som låter. Eller när Lars med kollega kallas till en lägenhet där det smäller otroligt högt.

– Så småningom kan vi härleda ljudet till att grannen ovanför hänger sig ut genom fönstret och slår med ett fiskespö mot rutorna inunder, minns han.

– Det lät fruktansvärt och var del i en grannfejd.

På frågan vad han är mest stolt över kommer snabbt svar:

– Jag är stolt över mig och mina kollegor. Vi har ett fantastiskt jobb där vi gör skillnad.

Karin Tufvesson