Kilwa Masoko är en folkhögskola vid havet tjugo mil söder om Dar es Salaam. Där bor omkring 300 elever i sovsalar i låga envåningshus. Utanför vajar mangoträden. Undervisningen äger rum i andra envåningshus i betong. Inte långt därifrån kan man ta en båt över till UNESCOS världsarv Kilwa Kisiwani, ett palatsområde från swahilisultanernas 1400-tal.
– Dit brukar vi alltid åka på utflykt med våra elever från Löftadalen och elever från Kilwa Masoko, säger Tina. Ofta har eleverna på Kilwa inte varit där tidigare, deras hembyar kan ligga en bra bit från skolan. Och våra elever är förstås inte särskilt bekanta med den medeltida afrikanska swahilikulturen.
Första besöket gav mersmak
Det är drygt tio år sedan Tina första gången besökte Tanzania. Då var det på privat besök. Makens dotter hade gift sig med en tanzanier och familjerna skulle träffas. Tina passade på att besöka Löftadalens vänskola Kilwa Masoko när hon ändå var där.
– Jag kände mig mycket välkommen och blev väl omhändertagen så det gav mersmak.
Tina var då utbildad folkhögskollärare och hade fått jobb på Löftadalens Folkhögskola. Hon drogs snart in i skolans arbete med vänskolan i Tanzania och är sedan dess skolans kontaktperson och även medlem i styrelsen för Karibu, en rikstäckande folkhögskoleförening som arbetar för stöd och utbyte med de tanzaniska folkhögskolorna. Föreningen fyllde 40 år 2021. I samband med jubileet startade man en egen podd, Karibupodden, där man kan höra mer om folkhögskolevärlden i Tanzania.
Uppbyggnaden av tanzaniska folkhögskolor började redan på 60-talet då Tanzanias president Nyerere besökte Sverige och Olof Palme och då kom i kontakt med svenska folkbildare och folkhögskolor. Nyerere blev entusiastisk över folkhögskolans antiauktoritära dialoginriktade pedagogik och med stöd av SIDA utvecklades folkhögskoleinspirerade Folk Development Colleges på Tanzanias landsbygd. Idag finns det 54 skolor. SIDA:s stöd har minskat och de finansieras idag huvudsakligen av Utbildningsministeriet i huvudstaden Dodoma.
– Det är roligt att se att landet idag aktivt satsar på skolorna. Vid mina första besök var en del av skolorna ganska nedgångna men nu inser man igen uppenbart deras betydelse. Jag hoppas att den nya presidenten Samia Suluhu Hassan, för övrigt den första kvinnan på posten, fortsätter det arbetet.
Under åren har flera svenska folkhögskolor utvecklat ett aktivt vänskolearbete med tanzaniska kollegor i olika former. Löftadalen är av dem. I många år har nu elever och lärare från Löftadalen och Kilwa besökt varandra och kontakten engagerar många på skolan. För Tina har det hittills blivit sju resor. Man har också kontinuerlig nätkontakt.
Eleverna möter värmen och glädjen
– Våra elever påverkas ofta för livet av besöken i Tanzania, säger Tina. Eleverna på Kilwa kommer oftast från byarna omkring, folkhögskolorna ger utbildning för landsbygdens ungdomar. Våra elever inser förstås in på huden hur otroligt gott de lever i Sverige jämfört med tanzaniernas mycket begränsade resurser. Men de ser också värmen, glädje och framtidshoppet bland de tanzaniska eleverna.
På Kilwa läser eleverna basämnen – engelska, samhällskunskap och matte men får också en yrkesutbildning till sömmerskor, fordonstekniker, elektriker eller djurskötare.
– Det finns också särskilda kurser för unga mammor. Har man varit gravid är man utesluten från det allmänna skolväsendet i Tanzania. Men hit får de komma med sina barn som under skoldagen tas omhand på ett daghem.
Fotboll för tjejer
Som tillvalsämne på alla skolor i Tanzania finns också sedan några år fotbollsträning för tjejer.
– Flickors rättigheter är som i alla afrikanska länder mycket eftersatta i Tanzania. Därför har tjejfotboll blivit mycket populärt, en öppning mot en ny värld för många flickor.
Det är föreningen Karibu som jobbat fram finansiering av projektet som blivit synnerligen uppskattat.
Corona har förstås satt käppar i hjulet för tanken på utbytesbesök tills vidare.
– Men jag hoppas det snart ska lossna igen så vi kan börja planera en ny resa.
Förutom arbetet med Tanzania har Tina hand om skolans keramiklinje.
– Ett fantastiskt arbete, det är så inspirerande att se hur eleverna utvecklar sin konstnärliga talang. Jag vet ju också själv från min tid som elev hur inspirerande det var att få möjlighet att skapa fritt och lära nya tekniker.
Fängslad av den öppna dialoginriktade pedagogiken
Att hon hamnade här var inte självklart. Hon utbildade sig först till socialpedagog i Göteborg, jobbade några år i Bergsjön och startade sedan ett familjehem i Kålltorp för barn i behov av stöd tillsammans med sin man. Parallellt med det gick hon keramikkurser och utbildade sig till slöjdlärare. När familjen flyttade till Frillesås där maken tillbringat mycket tid på somrarna i ungdomen fick hon jobb som slöjdlärare i Frillesås och Bua. Det var under ett friår som hon gick keramiklinjen på Löftadalen och då blev så fängslad av den öppna dialoginriktade pedagogiken att hon utbildade sig till folkhögskolelärare.
– Det är ett privilegium att få vara med och se hur våra elever finner sig själva parallellt med att deras kunskap växer. Dels har vi de som inte funnit sig till rätta i den allmänna skolan men som hittar sig väg genom att de får studera i sin egen takt efter sina egna förutsättningar. Så har vi också alla elever som vill vidareutveckla sitt musikintresse, skriva låtar, bli musikproducenter, ägna sig åt musikalvärlden eller dans eller de som satsar på konst eller keramik. Det är en härlig blandning med många möjligheter till samtal om världen och livets hemligheter och gåtor.
Tina Sjölund Gyllensten
Ålder: 58 år
Familj: Gift med Rolf, två barn, två bonusbarn, fosterbarn, sju barnbarn.
Yrke: Folkhögskollärare på Löftadalens Folkhögskola, även kontaktperson för vänskolan i Tanzania.
Bor: Mellankulla Gård i Frillesås.
