Barn som skolkar från idrotten är mer missnöjda med sina kroppar

Svenska barn och ungdomar rör sig mindre och mindre, och det är många som skolkar från skolidrotten. En ny studie från Göteborgs universitet visar att det kan bero på att barnen är missnöjda med sina kroppar och är oroliga över hur de ser ut.
– Idrotten är det enda ämnet där kroppen är så pass framträdande, och så blir man bedömd, säger Carolina Lunde, forskare inom psykologi.

ANNONS
|

Skolidrotten har en viktig roll i att både få barn och ungdomar att röra på sig, och väcka ett intresse för sport och aktivitet i framtiden. Tidigare forskning har visat att skolkning ofta börjar på idrotten, och att deltagandet i ämnet brukar minska på högstadiet. En ny studie visar att en tredjedel av svenska sjätteklassare skolkar från idrotten, och att det ofta kan bero på att de inte tycker om sina kroppar.

Carolina Lunde är forskare inom psykologi, och fokuserar ofta på barn och ungdomar i sitt arbete. Hon har gjort en studie om hur barn som skolkar från skolidrotten ser på sig själva. Drygt 500 svenska sjätteklassare deltog i studien.

ANNONS

Barnen fick svara på en enkät med frågor om hur de uppfattar sina kroppar och sin fysiska förmåga. Resultaten visade att de som hade skolkat från idrotten minst en gång under den senaste terminen också var mer missnöjda och oroliga över hur kroppen framstår för andra – något som Carolina Lunde kallar social kroppsångest.

– Man känner sig obekväm i närvaro av andra. Man är orolig för hur andra bedömer en och man känner sig osäker på hur man ser ut, och hur kroppen ser ut, säger hon.

”Hela kontexten är laddad”

Barnen är oroliga över sitt utseende, hur bra det går på idrotten och hur andra ser dem. Särskilt i sociala sammanhang när de blir iakttagna, som på idrotten, är det många som tycker det blir extra nervöst.

– Idrotten är det enda ämnet där kroppen är så pass framträdande, och så blir man bedömd. I sexan får man dessutom betyg för första gången, säger Carolina Lunde.

Carolina Lunde tror att problemet med den ogiltiga frånvaron kan börja redan på mellanstadiet, trots att eleverna är mindre självständiga och har mer begränsade möjligheter att skolka. Hon tror att det kan vara en kombination av själva idrottandet och omklädningsrummet som känns jobbigt.

ANNONS

– Det är hela kontexten som är laddad, särskilt eftersom skolor ofta har krav på att man ska vara ombytt och att man ska duscha efter idrotten. I den här åldern när kroppen förändras på grund av puberteten blir det väldigt laddat.

Flickor med sen pubertet skolkade mer

Det var ingen skillnad på hur tjejer och killar skolkade, men de flickor som kände att de låg efter i puberteten verkade ha större benägenhet att skolka från idrotten än de som hade kommit längre. Det går emot vad tidigare studier har visat, och Carolina Lunde berättar att man inte är riktigt säker vad det beror på.

– Det kan vara att man känner sig annorlunda. Man kan känna sig svag, eller känna oror över att ens bröst inte utvecklats helt. Då vill man undvika de här situationerna, säger hon.

Nästa steg i Carolina Lundes forskning är att undersöka vilka effekter just det första betyget i idrott får på unga personers självsyn. Samtidigt hoppas hon att fynden ska tas på allvar av skolan och skolidrotten.

– Vi vet att kroppsmissnöje ökar vid den här tidpunkten i livet, och det finns en grupp unga som det är viktigt att vi tar hand om och tar hänsyn till. Det kanske är dem som inte känner sig så superduktiga och bekväma, säger hon.

ANNONS

LÄS MER:Kroppsaktivisterna Nikki och Matilda vill krossa smalidealen

LÄS MER:Ångest över den egna kroppen allt vanligare hos unga killar

LÄS MER:Försämrat flås hos unga när skärmen tar över

ANNONS