Bild: Ernst Henry Photography

Adam Cwejman: Västlänken har blivit ett ekonomiskt slukhål

Miljarderna rullar iväg och fler ska det bli. Västlänken har blivit en ekonomisk katastrof som kommer att försenas med många år.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Byggandet av Västlänkens station i Haga står stilla. Blickar man ned i det gigantiska hålet nedanför Hagakyrkan så är det bara tomt. Bolaget AGN Haga, som är ett multinationellt konsortium, saktade ned arbetet i Haga till den grad att Trafikverket tappade tålamodet och kastade ut dem. Bolaget står nu på randen till en konkurs.

Samtidigt fortsätter AGN Haga, som nu befinner sig i en rekonstruktion, att arbeta på etappen vid Kvarnberget. Men bolaget har 270 miljoner kronor i skulder till omkring 200 olika leverantörer och det finns enligt Trafikverket en risk att även arbetet där riskerar att ”avbrytas före färdigställande och därmed inte kan slutföras i tid eller inom budget”.

ANNONS

Som om det inte vore illa nog har AGN Haga anspråk på en halv miljard till Trafikverket som svarar med att de anser kostnaden redan vara reglerad. Att man är oense om så pass betydande summor vittnar om vilken röra hela Västlänken-bygget kommit att bli.

Problemen med Västlänken är inte heller begränsade till Haga, det gäller alltså även Kvarnberget. Stationen som byggs vid centralen vars slutdatum var i 2026 kommer nu också att försenas. Där handlar det dock om överklaganden som försenar bygglovet. Inte heller Korsvägen-etappen är förskonad från allvarliga problem.

Trots att mer än hälften av stationsbygget vid Korsvägen återstår har Trafikverket redan fakturerats 2 miljarder kronor mer än vad som var avtalat, totalt 5,8 miljarder kronor. Det är samma kostnad som för det havererade Gobigas-projektet i Göteborg som i dag inte är värt någonting.

Det vinnande budet från NCC för station Korsvägen var på 3,8 miljarder. Med tanke på hur mycket av arbetet som är kvar är det ingen vild gissning att slutkostnaden kommer vara mer än det dubbla. I en rapport till Trafikverket beräknas kostnaden uppgå till 10,9 miljarder kronor. Att bli klar till 2026, som Trafikverket länge lovat, är det inte tal om – investeras inte mer pengar kan slutdatum behöva flyttas till 2034. Det kommer att gå ned flera Gobigas-fadäser i det djupa hål som finns vid Korsvägen.

ANNONS

Förseningar och fördyrningar är snarare regel än undantag vid stora byggprojekt. Det är sen gammalt. Men problemet är att Trafikverket är en återfallsmissbrukare av undermåliga kostnadskontroller. Det drabbar inte bara göteborgarna utan hela Sverige. När Riksrevisionen 2021 granskade kostnadsökningar vid infrastrukturprojekt fann man att 39 procent är den genomsnittliga kostnadsökningen när Trafikverket är iblandat. Västlänken kommer, om man bara tar med nuvarande förseningar i beräkningen, landa på en betydligt högre procentuell kostnadsökning.

Samtidigt är det så att varje försening och fördyrning utgör en dold kostnad som bärs lokalt: För varje månad som bygget fortsätter (eller står stilla, som nu är fallet vid Haga) är trafiken och rörligheten kringskuren. Innerstaden fortsätter att vara en mardröm ur trafikhänseende och skadorna som åsamkats det lokala näringslivet i stadskärnan lär bli än mer allvarliga än i dag.

Utöver alla de dolda finansiella kostnaderna finns även miljökostnaden som ökar med varje försening. Få mänskliga aktiviteter kan mäta sig med omfattande byggprojekt när det kommer till utsläpp. Ett av huvudargumenten för Västlänken var den stora besparingen i utsläpp som görs när folk, förhoppningsvis i en avlägsen framtid när Västlänken står klar, väljer tåget framför bilen.

Men hur väl rimmar det argumentet i dag när själva byggandet av Västlänken belastar oss med en gigantisk utsläppsskuld som kommer ta decennier att betala av? Förseningen av Västlänken riskerar att bli så dyr och långvarig i tid att förvandlingen av den svenska bilflottan till hybrider och renodlade elbilar kommer vara långt gången, och då faller samtidigt delvis miljöargumentet bort.

ANNONS

För åtta år sedan beskrev det moderata regionrådet Johnny Magnusson Västlänksmotståndarna som delar av en religiös sekt. Undrar hur han i dag skulle beskriva de som vidhåller att Västlänken är en rimligt prissatt och för miljön positiv satsning?

Anmäl dig till Adams nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS