Sms:a låna! Sms:a låna! I mitten av 2000-talet kunde man knappt lyssna på en kommersiell radiokanal i tre minuter utan att bombarderas av lånereklam. Kreditföretag lovade pengar snabbt utan säkerhet. Baksidan: skyhöga räntor.
De senaste tio åren har lagstiftningen stramats åt. Reklam för kreditlån ska vara måttfull, och kostnaderna för lånet ska skrivas ut tydligt.
Men det hindrar inte kreditbolag från att försöka övertyga människor att ta snabba lån. De har bara bytt taktik.
En omfattande granskning som Svenska Dagbladet gjort visar hur nätbutikernas betaltjänster används för att pracka på kunderna lån. Många onlinebutiker erbjuder kunden att handla mot faktura, vilket sköts av ett annat företag, som Klarna, Collector eller Qliro. När SvD testköpte en kosmetikaprodukt från sminkföretaget Caia och betalade mot faktura kom 17 erbjudanden via mejl om att låna upp till en halv miljon kronor, något som kosmetikaföretaget enligt egen utsago inte kände till.
Till och med statliga Apoteket använder sig av betaltjänster som försöker kränga snabba lån utan säkerhet. Och den som beställer kläder på Ellos får reklam om kreditlån direkt i paketet som skickas till dörren.
Inte sällan används influerare på sociala medier som reklampelare. Personer som ena dagen gör reklam för en mascara gör andra dagen reklam för konsumtionslån. Signalen är tydlig: Shoppa, och har du inte råd kan du ta ett billigt lån!
Det här är förödande för många människors privatekonomi, och det blir värre och värre. År 2008 tog svenskarna konsumtionslån för sammanlagt fyra miljarder kronor. 2019 hade summan stigit till 50 miljarder kronor enligt Finansinspektionen. Trenden hänger samman med den ökade e-handeln.
Affärsidén är att locka in människor i avbetalningar som blir dyrare och dyrare med tiden. Den här typen av snabba lån utgör en femtedel av svenskarnas totala lån, men de står ändå för hälften av hushållens lånekostnader i form av amorteringar och räntor. Många, särskilt unga, tar nya lån för att finansiera räntorna på ett tidigare lån. Nästan en tiondel av alla låntagare under 25 år hamnar hos inkasso.
LÄS MER: Klart att kvinnor ska ge sig in på aktiemarknaden
Eftersom hjärnan inte är färdigutvecklad förrän 25 års ålder har unga människor svårare att förstå långsiktiga konsekvenser. En 20-åring premierar snabb belöning. Exempelvis en ny mascara, nya kläder eller en stereoanläggning.
Detta utnyttjar kreditföretagen. Samtidigt tävlar de om att vara etiska och politiskt korrekta. Apoteket samarbetar med Rädda Barnen för att bidra till en ”hållbar hälsa”, Ellos försöker profilera sig som ett företag som stärker unga kvinnor och motverkar könsnormer. Ena dagen säger man sig stötta kvinnor och unga, andra dagen försöker man lura in dem i skulder genom sockrad och ihärdig marknadsföring för att få dem att konsumera för pengar de inte har. Det är hyckleri på högsta nivå.
Dessa lån bidrar inte med något positivt till samhällsekonomin eftersom det, till skillnad från bostads- och studielån, inte handlar om att möjliggöra långsiktiga investeringar. Snarare är konsumtionslånen skadliga för ekonomin som helhet. Om människor måste lägga pengar på avbetalningar får de mindre över till sparande eller konsumtion som får positiva effekter för ekonomin.
Enligt konsumentkreditlagen ska marknadsföring av lån vara måttfull, men det är uppenbart att många kreditföretag inte följer lagens intentioner. Det finns alltså skäl att förbättra tillsynen från myndigheternas sida. Men också att skärpa reglerna. Det bör exempelvis inte vara tillåtet att göra reklam för konsumtionslån direkt eller indirekt när någon har handlat en vara på faktura via nätet. En obligatorisk varningstext, likt den på cigaretter, om att inte ta lån man inte kan betala tillbaka skulle kunna få en avskräckande effekt.
