Till hösten kommer det att bli möjligt för lärare på gymnasienivå att fortbilda sig med syftet att hålla kursen ”Makt, normer och kön”. Ämnet, som kommer att delas upp i två delkurser, syftar till att elever på gymnasienivå ska utveckla kunskaper om ”maktordningar och normer om kön och sexualitet samt om hur dessa kan påverka människors livsval och handlingsutrymme.”
Det låter förträffligt. Vem kan ifrågasätta att det finns makt och normer som styr människor? Eller behovet av att lära sig om hur samhället är uppbyggt? Problemet är att den inramning som Skolverket väljer är avgränsad – och i högsta grad ideologisk – både i beskrivningen av problemet och hur det ska lösas. Trots att Skolverket ger sken av att det handlar om att ge ”förutsättningar” för elever att förstå makt i samhället, så är det, om man närmare granskar den föreslagna kursplanen, uppenbart att det handlar om en snäv och ideologisk del av den akademiska forskningen som ligger till grund för gymnasiekurserna.
I en intervju med SR svarar Skolverkets enhetschef Jonas Vig på kritiken mot kursen, som bland annat kommer från Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogiskt arbete (samt även kolumnist på denna ledarsida). Han menar att skolan har ett uppdrag att "verka för jämställdhet" och "lära ut normkritik". Normkritiken som Skolverket fyller kursen med kommer enbart från vänsterhåll. Hade det varit en socialistisk kvällskurs i genus på ABF hade det förstås inte varit några problem, men nu handlar det här om en kurs skapad av en statlig myndighet.
Skolverket har skapat en ideologisk kurs utan att riktigt förstå det själva. Jag har svårt att tro att Jonas Vig eller andra byråkrater på Skolverket cyniskt smugglar in en ideologisk kurs i den breda undervisningen. De förstår helt enkelt inte kritiken, eller på vilket sätt genusteori är ideologiskt. En ideologi, i dess mest avskalade form, är en samling antaganden om hur verkligheten är beskaffad samt tankar om hur, och varför, verkligheten ska förändras och i vilken riktning. De teoretiska skolbildningar som ämnet kommer att grunda sig på är queerteori, intersektionalitet samt genusteori. Vad som är problemet, hur det är uppbyggt och dess lösning är således bestämt redan på förhand.
Kontrastera detta mot utbildningen inom samhällsvetenskap på gymnasienivå som introducerar olika ideologier, exempelvis socialism, konservatism, och liberalism, och förklarar hur de beskriver olika samhällsfenomen samt vilka politiska lösningar de kan tänkas förorda. När det gäller de stora politiska ideologierna ställs deras förklaringar av verkligheten emot varandra.
I kontrast till den undervisningen finns det, enligt den preliminära kursplanen för ämnet ”Makt, normer och kön”, ingen motsvarande medvetenhet om det ideologiska i kursinnehållet. I stället för att presentera genusteori som ett, av många, sätt att förstå människans val och sociala belägenhet, presenteras det som den enda sanna normkritiken, per definition.
Kanske är problemet att man på svensk högskola och universitet är så marinerad i dessa teorier och ideologiska perspektiv? Man har helt enkelt svårt att förstå det ideologiska för att man är så nära det. Ponera exempelvis att det hade skapats en kurs med en socialkonservativ utgångspunkt som söker förklara samhällets normupplösning med hänvisning till sammanbrottet av den traditionella familjen och religionens svagare roll i det sekulariserade samhället. Hade någon reagerat på att kursen var ideologisk? Hade det invänts mot bristande neutralitet? Högst sannolikt.
Svenska myndigheter behöver en större medvetenhet om vad som är ideologi och inte. För Skolverkets naivitet är inte på något sätt ny. När begreppen "strukturell rasism" och "strukturell diskriminering" blev populära i svensk offentlighet under 2010-talet fanns det en på förhand bestämd analys av vad strukturerna var och vad de berodde på. Ett exempel på hur det gick till var att så fort en statistisk skillnad på gruppnivå kunde observeras, exempelvis att infödda hade en viss livslängd medan utrikesfödda en annan, så förklarades det med hänvisning till rasistiska strukturer.
De som brukade sig av begreppet strukturell rasism var sällan intresserade av andra förklaringsmodeller. Det är ett skolboksexempel på ideologi. Samtidigt presenterades teorierna som vetenskapligt grundade när de i själva verket primärt var ideologiska. Den ideologiska modellen blev viktigare än att förutsättningslöst försöka förklara ett samhällsfenomen. Något liknande är i högsta grad fallet med den gymnasiekurs som snart blir en del av undervisningen.
Att invända mot att göra makt, normer och kön till ett gymnasieämne handlar inte om att motsätta sig att ungdomar studerar hur samhället är uppbyggt. Det handlar om att motsätta sig att ett genompolitiserat forskningsfält tillåts fylla rollen av utbildning för gymnasieelever.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
