Sverige förde under stora delar av 2000-talet en invandringspolitik som inte har någon motsvarighet i något annat land i Europa. Antalet utrikes födda ökade på 20 år med över en miljon personer.
Flyktingkrisen 2015 blev toppen på åratal av hög invandring. Sedan dess har flyktinginvandringen minskat, även om anhörig- och arbetskraftsinvandringen fortsatt varit hög.
Men trots att invandringen minskat så är effekterna av Sveriges höga invandring fortfarande påtagliga. Det gäller alltifrån bostadsbrist till dålig matchning på arbetsmarknaden.
Sverige har fått en etnifierad arbetslöshet där 55% av de inskrivna på Arbetsförmedlingen är födda i ett annat land.
Jag får ofta frågan om vad som borde göras för att pressa tillbaka arbetslösheten bland utrikes födda?
I mina sura stunder brukar jag svara:
Fråga inte mig! Fråga de delar av det svenska näringslivet som finansierade Timbros propaganda för fri invandring med syfte att knäcka den svenska modellen.
Men när jag är på bättre humör brukar jag säga ungefär så här:
Sverige behöver göra mycket på många områden för att bryta den etnifierade arbetslösheten. Ingen enskild åtgärd räcker.
Vi behöver en mer expansiv finanspolitik som bidrar till att öka trycket så att företagen sänker sina anställningskrav.
Det behövs större satsningar på yrkesutbildningar. Fler arbetslösa behöver få möjlighet att delta i en arbetsmarknadsutbildning.
Och Sverige behöver bättre former för att introducera nyanlända och långtidsarbetslösa in på arbetsmarknaden. Människor behöver få lära sig jobbet på jobbet.
Nu finns en av de många nödvändiga pusselbitarna på plats.
Under årets första halvår har ungefär 100 kollektivavtal slutits mellan fack och arbetsgivare om en form för att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa – modellen heter ”Etableringsjobb”.
Det finns nu möjligheter för tusentals företag inom ett stort antal branscher – inte minst inom industrin - att börja anställa med etableringsjobb. Det gäller flera branscher inom bland annat IF Metalls, Kommunals, Unionens, Livs, Fastighets och GS-fackets avtalsområden.
Etableringsjobben är en modell som näringslivet länge efterfrågat. Det är en modell där arbetsgivaren bär en låg risk. Arbetsgivaren behöver bara betala omkring 8 000 kronor i månaden och sedan betalar staten resten upp till en lön i linje med lägsta kollektivavtalslön.
Arbetsgivaren anställer på heltid och den anställda ska ha möjlighet att ta del av utbildning i svenska och annan relevant utbildning på betald arbetstid.
Arbetsgivaren förpliktigar sig till att verka för att den anställda efter två år ska få ett heltidsarbete med normal lön på arbetsplatsen. Arbetsmarknadens parter har gemensamt möjlighet att stänga av företag som missbrukar anställningsformen.
Etableringsjobb löser inte allt. Men det är en pusselbit för att bryta det stora utanförskapet i Sverige.
Nu hoppas jag att Sveriges stora företag inte minst inom tillverknings- och livsmedelsindustrin i Göteborgsområdet ska börja använda denna nya modell för att bryta utanförskapet och hitta framtidens medarbetare.
