Det har länge varit känt att Göteborg har problem med islamistisk extremism. Och då särskilt salafism. Det är en radikal, bokstavstroende minoritetsinriktning inom sunniislam, som motsätter sig det demokratiska samhället och kvinnors rättigheter, har en svartvit syn på religionen och hyser ett hat särskilt mot judar och shiamuslimer. En central del av salafismen är övertygelsen att muslimer i västvärlden inte ska integreras i samhället.
All form av salafism är inte våldsbejakande, men det finns en gren inom läran som uppmuntrar till våld. Det är denna gren som Islamiska staten står för, och som lockat unga i Sverige och Göteborg att resa ned till Syrien och Irak under den tid som terrorsekten kontrollerade stora områden i regionen i mitten av 2010-talet.
I och med IS fall 2019 har intresset för sådana terrorresor avtagit. Men det betyder inte att den salafistiska aktiviteten har minskat. Snarare har den ändrat form.
En ny rapport från Försvarshögskolan som tagits fram på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) visar att personer inom den salafistiska miljön delvis ändrat strategi.
Rekryteringen och spridningen av salafistiska budskap sker allt oftare via den redan befintliga demokratiska infrastrukturen i samhället – genom utbildning, föreningar och ungdomsverksamhet. Göteborg är en av tre städer som analyseras i rapporten.
Utnyttjandet av välfärdsstaten sker inte minst genom utbildningsverksamhet. Den nu stängda Vetenskapsskolan (sedermera Safirskolan) i Göteborg är ett välkänt exempel på en friskola där ledningen haft kopplingar till islamistisk extremism. Det finns också kopplingar mellan individer relaterade till Vetenskapsskolan och förskolor. Exempelvis stängde kommunen förskolan Lär & Lek 2020 med hänvisning till att verksamheten stod under påverkan från personer med kopplingar till våldsbejakande extremism.
LÄS MER: Salafism hör inte hemma i Göteborg
Ett annat problem som uppmärksammas i rapporten är att salafistiska krafter utnyttjar föreningslivet för att sprida sina budskap, uppgifter som kommer från intervjuer med flera anställda inom kommunen och myndigheter. Anonyma kommunanställda vittnar om att projektstöd ses som särskilt attraktivt inom den salafistiska miljön.
Personer som är verksamma inom dessa miljöer vet vilka ord som ska användas för att en ansökan ska gå igenom. Det officiella projektet kan vara något gott, som läxläsning eller aktiviteter för ungdomar, medan det i praktiken också används som ett sätt att sprida en radikal ideologi.
Exempelvis har lokala idrottsföreningar i nordöstra Göteborg använts som en arena för rekryteringsförsök till radikala miljöer. Även föreningar som på pappret arbetar med jämställdhet och demokrati kan ha andra mål "under ytan", som att separera sig från majoritetssamhället.
Den bilden bekräftas i kommunens egen lägesanalys från stadsledningskontoret i fjol. I den rapporten framkommer att dessa krafter har som strategi att få tillgång till skattepengar genom att bilda föreningar och hyra lokaler.
LÄS MER: Staten ska inte sponsra etniska föreningar
Rapporten från Försvarshögskolan belyser ett viktigt problem. Att intresset för terrorresor till Syrien och Irak minskat betyder inte att samhället inte längre har problem med salafism.
Det är viktigt att påpeka att det i ett fritt samhälle är tillåtet att stå för och sprida extrema värderingar – så länge man inte gör sig skyldig till brott.
Men det innebär inte att politiken kan blunda för de problem som uppstår när extremister tillåts påverka hela bostadsområden. Framför allt flickors och kvinnors frihet begränsas när det förekommer lokala ”moralpoliser” som har synpunkter på klädsel och beteende.
Göteborgs kommun och den svenska staten kan och bör inte hindra någon från att uttrycka sin åsikt eller övertyga andra om sin svartvita världsbild. Men vi bör inte heller främja dem aktivt. Det är stötande att skattemedel går till verksamheter som bidrar till att cementera parallellsamhällen och, i vissa fall, har kopplingar till miljöer som förespråkar våld.
Rapporten blottar en svaghet i det svenska bidragsmaskineriet. Civilsamhället är i dag beroende av offentliga medel. Givetvis finns krav på att bidrag ska gå till initiativ med ett gott syfte. Men det är svårt att kontrollera. Som sagt är det relativt enkelt att söka bidrag för demokrati och jämställdhet när syftet egentligen är något annat.
För att motarbeta salafismens utbredning är en total genomgång av hur det svenska föreningslivet finansieras en bra start.
