Håller inte staten vad den lovar kan man stämma den. I mars i år meddelade Nacka tingsrätt att man tog upp en stämning av organisationen Aurora för prövning. 600 barn och unga stämmer staten för att de anser att den inte lever upp till sina klimatpolitiska åtaganden. Parallellt med ett skadeståndskrav vill Aurora tvinga staten att uppfylla sina klimatmål. Staten svarade i juni och bemöttes av Aurora i en debattartikel (Aftonbladet 28/8).
Fallet belyser många juridiska problem som otydlig lag ger upphov till. Hur ska man fastställa ansvar för skada som hela mänskligheten orsakar? Hur ska skada mätas för någonting som påverkar hela mänskligheten? Vad har Sverige egentligen förbundit sig till och vad är Sveriges ”rättvisa del” i klimatarbetet?
Stämningar av denna sort är ingenting nytt i Europa. I Nederländerna, Tyskland och Belgien har liknande processer vunnit framgång där staten bland annat har tvingats förtydliga klimatmål och klimatplaner. Sverige är rättsligt bundet av internationella konventioner och egen lagstiftning att motverka klimatkrisen. 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt program där Sverige tog på sig många abstrakta och ambitiösa klimatåtaganden. Förslaget sågades av Lagrådet då det ansågs vara ett politiskt program snarare än mätbara mål.
Det är det här som händer när man stiftar otydliga lagar. Man tvingar domstolar att göra politiska ställningstaganden som bäst görs av politiker. Domstolar ska vara objektiva och opartiska. Frågar du tusen olika människor vad Sveriges ”rättvisa del” i klimatskulden är kommer du att få tusen olika svar. Det är ett demokratiproblem att makten flyttas från folkvalda politiker till enskilda domare.
I debattartikeln skriver Aurora att deras talan direkt bör lyftas till Högsta domstolen och kringgå den vanliga instansordningen. Det är möjligheter som finns i den svenska rätten för att klargöra situationer som inte är reglerade i praxis. Det här är dock en specialbehandling som används varsamt. Att stämma det offentliga är en dyr och ofta utdragen process. Det är inte lätt att få rätt mot staten. Att pröva en politisk fråga som denna i HD klargör i och för sig ett rättsläge, men tvingar domstolen att ta ställning i de politiska frågor som omgärdar fallet.
Om något får nog Auroras önskan om snabbspår ses som att de fått insikt i hur lång tid rättsliga processer tar. Det är också konsekvensen av att använda rättssystemet för att driva hem en politisk poäng. Regeringsformen är tydlig i sin första paragraf med att ”all offentlig makt utgår från folket”. Det är politikens och demokratins sak att göra sådana här överväganden.
Att en domstol ska bestämma hur Sverige skött sina klimatåtaganden är som att de ska recensera demokratin. Detta är inget för jurister utan en fråga för väljarkåren. Bra lagstiftning lämnar inte utrymme för politiska åsikter.
LÄS MER: Klimatet är ingen kulturkrigsfråga
LÄS MER: Klimatklistrarna sabbar både för miljö och medmänniskor
