Våra välfärdssystem är byggda för att man är ärlig. Men det var i förrgår. Så sa Carin Götblad, polismästare vid Polisens nationella operativa avdelning, i ett inslag i Ekonomiekot om hur de kriminella gängen använder sig av kryphål, bidrag och företag i sin brottslighet (SR 6/10).
De kriminella nätverken har nämligen lärt sig att utnyttja en av Sveriges främsta tillgångar och konkurrensfördelar: tilliten.
Ett samhälle som präglas av tillit är trevligt, enkelt och smidigt. Man kan anta att människor vill göra rätt för sig. Varken medborgare eller det offentliga behöver utgå från att allt och alla vill lura dem. Det gynnar såväl ekonomin som den allmänna trivseln.
Ett samhälle som präglas av misstro och skepsis är däremot dyrare, krångligare och ogästvänligare. Det kräver omfattande kontroll och byråkrati. Det behöver en ständig beredskap för att människor talar osanning eller bluffar. Det är dit Sverige är på väg.
Även om forskare brukar beskriva tillit som en seg struktur finns det vissa områden och stadsdelar som redan har upplevt en stor minskning i tillit det senaste decenniet. Det gäller särskilt områden som präglas av utanförskap, något som går att se i undersökningen Tillitsbarometern. Enligt Lars Trägårdh, historieprofessor och forskningsledare för undersökningen, finns det tydliga negativa samband mellan tillit och etnisk mångfald.
Men det är inte bara tilliten människor emellan som naggas i kanten. Det gäller även statens tillit till medborgarna, även om den inte brukar undersökas i samma utsträckning. Det gäller för övrigt inte bara Carin Götblads myndighet, Polisen. Nu verkar de flesta svenska myndigheter utgå från att medborgarna far med osanning och vill svindla staten.
Tyvärr finns det goda anledningar för dem att tro det. Gängen har lärt sig exakt hur man ska mjölka staten på bästa sätt, bland annat genom att använda företag som brottsverktyg. De har en rad tillvägagångssätt. Exempelvis fuskar de med statligt stöd till nyföretagare. Sedan sätter de i system att köpa så kallade historikbolag som är på väg att avvecklas för att sedan tvätta pengar genom dem. De ägnar sig även åt kreditbedrägerier och fusk med lönegarantin. Till slut låter gängen företagen gå i konkurs, med massvis av skulder som aldrig betalas tillbaka.
Företag är särskilt tacksamma att använda för gängen efter alla reformer för att förenkla livet som företagare, genom exempelvis slopad revisionsplikt för små företag och minskade krav på kapital för aktiebolag. Det är sådant som går att genomföra i ett land som präglas av tillit. Men nu när myndigheter ständigt behöver ta höjd för att de blir lurade kommer det oundvikligen att leda till tuffare kontrollåtgärder som ökar företagens regelbörda och skapar mer krångel.
Förutom att Sverige är på väg att förlora en av sina viktigaste konkurrensfördelar, är det långt mindre trevligt att leva i ett land där man har goda skäl att misstro varandra.
