När järnridån föll blev östländernas billiga arbetskraft tillgänglig för industrin i väst samtidigt som Kina öppnades för amerikanska företag. Efter nittiotalskrisen handlade tillväxt mest om färre anställda och ökad stress. Industrisamhället ömsade skinn och precis i skarven till det nya lämnade Socialdemokraterna makten. Nu har det gått fem år och Alliansregeringen sitter fast. Universalmedlen skattesänkningar och välfärdsförsämringar har inte fungerat. Arbetslöshet och utanförskap har inte minskat radikalt. Förtidspensionerna, som kallats ett Socialdemokratiskt misslyckande, ökar igen.
Problemet kan inte lösas varken med fler eller färre skattesänkningar. Sverige befinner sig i ett globalt systemskifte och kunskap är internationell hårdvaluta. Det ställer andra krav på politiken än att passivt parera krisen och börsens svängningar. Sverige behöver en näringspolitik som klarar att både tygla marknadens avarter och stimulera samverkan mellan näringslivet, forskningen och samhället. Det krävs investeringar för ett hållbart samhälle och plattformar för samverkan som kan stimulera framväxten av det nya.
När nu regeringen samlar ihop sig till en forsknings- och innovationsproposition nästa år, börjar man med att fråga regioner och kommuner som vet hur man gör. Det är bra. I Västra Götalandsregionen finns mycket för regeringen att lära. Här finns goda exempel på samverkan bland annat inom Life Science, ungefärligen biomedicinsk utveckling. En förutsättning för detta är att samhället satsar på avancerad forskning och en sammanhållen hälso- och sjukvård av högsta kvalitet.
Västra Götalandsregionen påpekar också vikten av attraktiva miljöer för internationella företag. Det behövs bra skolor, inte bara för att det är rättvist eller för att gynna internationella företag - utan för att lilla Sverige behöver alla för att klara uppgiften. Det behövs en sammanhållen hälso- och sjukvård och ett spännande kulturliv. Inte bara för att alla är värda god vård och själslig utveckling, utan också för att det är nödvändiga resurser i kunskapssamhället.
Vägen till framtiden börjar i korsningen mellan politik och marknad. Här ligger Alliansens misslyckande och Socialdemokratins stora möjlighet. Men för att få förtroende måste Socialdemokratin skärpa sig. Efter år i opposition är det lätt att politiken begränsar sig till befogad kritik av regeringen och kapitalismens avarter. Då försvinner framtidsperspektivet. Sverige behöver ett kunskapsparti som förstår dynamiken mellan politik och marknad, som vågar lämna sin komfortzon och tänka nytt. Där ligger Socialdemokratin bäst till.
