Bild: Clonakilty Distillery

Jeppe Wikström: Wally valross har haft en jobbig sommar

När isflak saknas får man ta vad som finns till hands - båtar.

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Det är jobbigt att komma vilse, i synnerhet när folk slår och skriker efter en. Det har Wally fått erfara. Vi vet inte om han verkligen heter så, men det är vad den brittiska pressen döpt honom till.

För tvåhundra år sedan trodde Zacharias Topelius att han såg en sjöjungfru i Marstrand. Det var i själva verket en badande engelsman. Man undrar vad Topelius hade trott om han sett Wally?

Wally är en valross i lättviktsklassen - bara åttahundra kilo. Han har sin hemvist i Arktis, men någon gång i våras simmade han fel. Kanske tog han höger i stället för vänster nånstans vid Nordkap?

Hur som helst hade han efter en tid simmat långt och befann sig i Spanien. Man kan förstå att det väckte en viss uppmärksamhet. För tvåhundra år sedan trodde Zacharias Topelius att han såg en sjöjungfru i Marstrand. Det var i själva verket en badande engelsman. Man undrar vad Topelius hade trott om han sett Wally?

ANNONS

Hur som helst skrämde han fransmän vid Atlantkusten och i början av juni förstod Wally i Bilbaos hamn till slut att han navigerat fel och började simma norrut. Så småningom dök han upp i hamnen på St Mary’s, huvudön på Scillyöarna. Där är man vad vid det mesta.

Men ganska snart väckte Wally starka känslor. När han sin vana trogen skulle vila, så letade han efter närmaste isflak. De är dock ovanliga runt de närmast subtropiska Scillyöarna där vattentemperaturen aldrig sjunker under 15 grader. I avsaknad av isflak siktade Wally in sig på det som fanns till hands – båtar.

Det var en svår tid för Wally. En av de första viloplatserna bara pyste och försvann. Det var en RIB-båt som han råkat punktera med sin bete då han försökte klättra upp.

Sedan sänkte han en mindre fiskebåt och försökte därefter klättra upp i en liten båt tillhörande tolvårige Thomas Stedeford. Det gick inte heller så bra – den sjönk omgående.

Thomas pappa James blev förbannad, så där som man lätt blir när det kommer en bufflig typ och sabbar barnens saker.

James gav sig ut med en annan båt och försökte mota bort bjässen med en åra.

– Kanske inte helt genomtänkt, reflekterade James efteråt, men båten behövde räddas och jag var så förbannad! Det är väl inte så konstigt? Man kan ju fundera på hur folk skulle reagera om en elefant gick omkring i London och satte sig på bilar. Det hade nog inte heller varit så populärt.

ANNONS

Wally blev dock inte särskilt imponerad av James utan simmade i stället bort till en annan båt som faktiskt inte sjönk.

Scillyborna har lärt sig att förhålla sig rationellt till naturens utmaningar, och de insåg att Wally var där för att stanna ett tag. De byggde en flotte där Wally kunde vila. Där tillbringade han ett antal dagar innan han simmade vidare norrut.

Han hängde runt Irlands kust där han gillade en motorbåt tillhörande bryggeriet Clonakilty Distillery. I september simmade Wally vidare norrut, mot Island där han nyligen siktades.

Man skulle vilja höra hur han beskrev sin sommarresa när han kommer hem till Arktis.

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

ANNONS