På fredag, i ett annat universum, meddelar Nobelkommittén ångerfullt att man har tagit åt sig kritiken mot Handke. Mats Malm säger rakryggat:
– Förlåt. Det var fel av oss att ge Handke Nobelpriset. Vi kan inte hindra honom från att komma till Stockholm. Men vi lovar att inte göra några liknande fadäser i fortsättningen.
Stort bifall. Vissa protester. Men framför allt: stort bifall.
I januari 2020 träffas Nobelkommittén igen. Det gäller att börja tidigt med 2020 års pris. Hur ser den korta listan ut? Där finns väl gudförbjude inte några andra kandidater som eventuellt yttrat sig förmildrande om folkmord på Balkan? Eller om folkmord överhuvudtaget förresten? Finns det exempelvis några förintelseförnekare? Hur är det med andra folkmord? Armenien? Rwanda? Irak?
LÄS MER:Johannes Anyuru: Känner Svenska Akademien ingen skam för de döda?
Ledamöterna tittar på varandra och nickar: Det går självfallet inte att ge priset till folkmordsförringare överhuvudtaget.
Men, säger sig nobelkommittéledamöterna med veckade pannor, hur är det med andra grova brott? Har vi någon författare som har yttrat sig förmildrande om terrororganisationer? Har någon skrivit något svajigt om Isis?
Ledamöterna betraktar med ett bekymrat uttryck av nyvunnen insikt listan över författare. Den känns liksom solkig. Där finns en hårdnackad Kissingerkramare. Där finns inte så många nazister – kanske inte någon alls egentligen – men där finns flera skriftställare som yttrat sig dubiöst om andra totalitära system. Med viss säkerhet anas några misstänkta kommunister.
Vilka signaler skulle sändas till omvärlden om Nobelkommittén å ena sidan meddelar att vissa åsikter kan vara diskvalificerande och sedan ger priset till, exempelvis, en författare med en kvinnosyn från juraperioden?
Det skulle rentav kunna tolkas som en bekräftelse på att Nobelkommittén inte betraktar dessa åsikter som särskilt avskyvärda.
LÄS MER:Johannes Anyuru: Nobelpriset är uppenbart politiskt
Men stopp och belägg, säger en ledamot beslutsamt. Nu håller det här på att spåra ur. Diskvalifikationen måste trots allt vara förbehållen riktigt fruktansvärda åsikter. Ni kan inte på allvar mena att vi ska diskvalificera kandidater med en allmänt usel kvinnosyn.
Alla nickar enigt. Självfallet är det inte aktuellt.
Sedan följer ett slags egendomligt samfälld två minuter lång tystnad.
Varje ledamot kontemplerar i enskildhet det tänkbara scenariot på en presskonferens där man ska försvara ståndpunkten att vissa åsikter kan vara diskvalificerande, men att en allmän ringaktning mot halva mänskligheten inte skulle räknas som en sådan diskvalificerande ståndpunkt.
Och, säger samma ledamot med matt röst, hur gör vi med klimatförnekare?
Ny tystnad. Alla dricker eftersinnande vatten.
Ledamöterna föreställer sig nu en presskonferens där de ska försvara ståndpunkten att en allmän ringaktning mot hela mänskligheten (och allt annat liv på planeten) inte ska räknas som en diskvalificerande ståndpunkt.
Okej, säger Nobelkommitténs ordförande. Vi har alltså folkmord, allmäntotalitär grundsyn, misogyni och klimatförnekelse på listan. Något mer?
Under våren fortsätter kommittén med sina två listor – den ena över tänkbara författare, den andra över diskvalificerande ståndpunkter.
Den ena listan blir längre. Hur det förhåller sig med den andra listan vet ingen. Den är och ska förbli hemlig.
På försommaren överväger kommittén att hemlighålla båda listorna – det vill säga även listan över diskvalificerande ståndpunkter. Men man har ju redan meddelat att man gjort fel när det gäller Handke, vilket är en besvärande komplikation. Att offentliggöra att just folkmordet på Balkan är diskvalificerande medan andra diskvalificerande ståndpunkter är hemliga skulle kunna betraktas som ett tyst rangordnande, vilket i sig skulle förringa magnituden av exempelvis ett förintelseförnekande.
Härvid tänker sig ledamöterna åter en krånglig presskonferens – denna gång om Förintelsen.
Dessutom har flera andra tunga priskommittéer i Sverige och utomlands i samband med det allmänna bifallet till Nobelkommitténs omsvängning meddelat att man inte heller ska dela ut priser till folkmordsförnekare. Ett slags internationell samordning förefaller oundviklig. En konferens planeras att hållas i Stockholm 2022.
Sommaren går i ett slags rus.
Den nya andan är här. Unkenheten ska ut. Kränkningar och skändningar, ondska och arrogans ska äntligen bort.
Här rivs för att få ljus och luft.
I september 2020 tillkännager Nobelkommittén årets Nobelpris.
Jubel utbryter vid kungörandet.
Bannemej. Det är ett perfekt val.
Det är en enastående författare. Ett magnifikt och solitt författarskap. Alla är överens om att hon är en synnerligen värdig pristagare.
När kungen delar ut litteraturpriset i Stockholms konserthus utbryter stående ovationer.
Hon är vår tids största författare. Hon tar emot priset. Konserthuset vibrerar av jubel. I tv säger på Jessika Gedin och Mark Levengood att det är deras livs största stund.
Pristagaren nickar lätt mot kungen. Det är få som observerar att hon inte ser så glad ut.
