Jeppe Wikström: Har du varit i Texlahoma?

USA:s 50 delstater kunde ha varit fler – om till exempel Texlahoma eller Absaroka hade blivit verklighet. Och på sina håll finns det fortfarande planer på att utöka antalet stater – vilket skulle ge flaggan ännu fler stjärnor.

Man kan tycka att 50 delstater är en jämn och bra siffra – som om USA skapats med något slags matematisk anpassning till decimalsystemet. Men i själva verket är siffran 50 relativt färsk. Från början bestod USA av endast 13 delstater och sedan ökade antalet stater under nästan tvåhundra år. Det var först 1959 som den amerikanska flaggan fick 50 stjärnor då Alaska och Hawaii blev fullvärdiga delstater i USA.

Dagens delstater kan tyckas självklara men som alla vet skiljer de sig åt på en rad sätt. Vermonts BNP enbart är knappt 2 procent av Kaliforniens. Alaska är till ytan större än Kalifornien, Texas och Montana tillsammans. Minst är Rhode Island med sina 3 144 kvadratkilometer – ganska exakt lika stort som Öland (som ju är Sveriges minsta landskap).

Ingen var särskilt intresserad av att göra uppror mot Kalifornien och Oregon när USA var under attack.

Men deras rätt att välja senatorer är lika stor. Rhode Island får välja precis lika många som Kalifornien eller Texas – nämligen två stycken. Den stora makten finns i representanthuset där antalet delegater speglar delstaternas storlek. Men senaten har flera viktiga funktioner, vilket inte minst visat sig under riksrättsprocessen mot Donald Trump.

Nu är det val till senaten – närmare bestämt för en tredjedel av platserna eftersom de väljs på sex år och det är senatsval vartannat år. Men kanske är det i framtiden fler delstater. Följande delstater har diskuterats – eller diskuteras fortfarande:

Jefferson State

I över hundra år har invånare i norra Kalifornien och södra Oregon diskuterat möjligheten att bilda en egen stat. 1941 kunde det verkligen ha blivit allvar – ett antal unga män beväpnade med gevär stoppade trafiken på Route 99 och delade ut en självständighetsförklaring som förklarade att detta var ett ”patriotiskt uppror”. De hade ett relativt stort stöd men planerna rann ut i sanden efter bara några veckor då Japan attackerade Pearl Harbor. Ingen var särskilt intresserad av att göra uppror mot Kalifornien och Oregon när USA var under attack. Men planerna på Jefferson State är inte helt nedlagda – så sent som 2016 ställde sig 21 counties i norra Kalifornien officiellt bakom kravet att frigöra sig och bilda Jefferson.

State of Lincoln

Idaho har alltid haft en lite skakig tillvaro. Gränserna är dragna med linjal utan hänsyn till naturliga gränser – det går nästan inte att ta sig från norra till södra delen av delstaten utan att åka via en annan delstat. Det här uppmärksammades redan för 140 år sedan och 1886 beslutade kongressen att helt enkelt eliminera hela delstaten och ge den södra delen till Nevada och den norra till Washington. Men president Grover Cleveland lade sitt veto och elimineringen rann ut i sanden. 1907 kom en annan idé – en helt ny delstat. Den norra delen skulle bilda Lincoln tillsammans med en del av Washington och den södra förbli Idaho. Problemet var att Washington inte var intresserad av att ge bort en enda bit av sin stat.

Texlahoma

Ofta har tankarna på nya delstater fötts ur ett lokalt missnöje. Så var också fallet när invånarna i norra Texas och västra Oklahoma kände att de inte fick ta del av bilresandets bekvämlighet. På 30-talet när vägnätet byggdes ut över hela övriga USA var vägarna här synnerligen dåliga. Många politiker, även på federal nivå, stödde tanken men projektet självdog. Kanske för att Texasborna insåg att de inte längre skulle vara Texans utan Texlahomans. Låter ju inte lika kaxigt ...

Även om alla dessa förslag på nya delstater är rätt långsökta så finns det två områden som är betydligt mer sannolika:

Puerto Rico

Ön Puerto Rico, som ligger öster om Cuba, Haiti och Dominikanska republiken, är amerikanskt territorium. Man har ett slags talesperson i representanthuset som dock inte har någon rösträtt. Så även om invånarna är amerikanska medborgare så får de inte rösta i i kongressvalen – eller i presidentvalet. Även om ön kulturellt sett kanske har mer gemensamt med Latinamerika än med USA så vill merparten av befolkningen att ön ska ansöka om att bli en fullvärdig delstat. Men det är den amerikanska kongressen som fattar beslut och eftersom invånarna i Puerto Rico inte har rösträtt så prioriteras inte frågan i kongressen.

Washington D C

Tanken har sedan 1791 varit att huvudstaden Washington D C skulle stå neutral gentemot delstaterna. I över 170 år fick de som bodde här inte rösta i de federala valen men sedan 60-talet får de dock vara med och välja president. Men invånarna i landets huvudstad har alltså paradoxalt nog ingen representation i vare sig representanthuset eller senaten. Sedan 2014 arbetar en organisation för att göra Washington D C till en delstat. Frågan är vad staten skulle heta eftersom Washington ju redan är upptaget av staten i nordväst. Om denna delstat någon gång bildas så skulle den med sina 177 kvadratkilometer i så fall bli den allra minsta delstaten (ytan är betydligt mindre än Göteborgs stad).

Utöver alla dessa har det funnits en lång rad möjliga delstater med mer eller mindre fantasifulla namn. Vad sägs om Absaroka (som skulle ha legat runt Mount Rushmore)? Eller Muskogee, som utropades som en egen stat 1799. Det låg mittemellan Georgia och Florida (som då var spanskt). USA accepterade aldrig statsbildningen och löste problemet genom att kort och gott invadera – och ta hela Florida på köpet. Under det amerikanska inbördeskriget utropades staten Nickajack (som låg mittemellan bland annat North Carolina och Tennessee) men i den krigiska villervallan var det ingen som brydde sig riktigt.

Oavsett vilken den nya staten blir så kommer den garanterat att få en ny stjärna. Och faktum är att separatister i olika hörn av USA redan använder flaggor med 51 stjärnor för att markera sin kamp för självständighet. Frågan är hur många som verkligen räknar stjärnorna och märker deras frihetskamp?

Jeppe Wikström

vg@gp.se