Göteborgs-Postens helgbilaga Två Dagar hade häromdagen en klarläggande artikel om det byxlösa modet. Trendsättare och fotomodeller observeras våren 2023 i enbart strumpbyxor utan att bekymra sig för om de skulle förkyla sitt goda rykte.
Denna formulering har inte jag, utan tecknaren OA hittat på. Det var 1901. Trenden är alltså inte helt ny.
Aldrig har så många visat så mycket med så lite.
I de svenska kungahusen har den byxlösa trenden pågått i århundraden. Drottning Margareta – som lär ha tittat förbi södra Hisingen på det glada 1390-talet – kallades rentav Kung Byxlös.
Och när Gustav II Adolf skulle ut och slåss i Tyskland på 1620-talet noterade hovpersonalen noggrant hur många klädningar kungen medförde. Dessa klänningar var väl inte utpräglat feminina. Men ändå.
Jag tycker inte att Gustav II Adolf får de rätta klämmiga hyllningarna för sina klänningar i de normkritiska kretsarna.
Nästa steg blir möjligen det helt byxlösa modet. Där får Disney sägas ha gått i bräschen.
Det bor ett modelejon i Bräcke. Jag känner honom inte, men jag ser honom ibland. Han brukar mycket långsamt flytta sig från förstutrappen till brevlådan. Han är i åttioårsåldern. Det är en catwalk på cirka femton meter. På sin väg passerar han en mycket gammal gräsklippare, en tunna med kompostavfall och en halv sparkstötting. Ofta genomför han sin catwalk till brevlådan iförd orange långkalsonger. Först den senaste veckan har jag förstått att han är modepionjär.
Männen är annars märkligt frånvarande i denna trend. Kanske slår det inte med en skäggig i figur i orange långkalsonger i Paris. Eller också finns de redan där. Det är bara jag som har missat dem.
Det är så mycket man missar.
Ett kåseri av detta slag bör avslutas med ett citat. Det är sedan gammalt. Det är det gängse sättet för kåsören att dölja att han inte har nått en tanke eller ett djup.
Jag vill citera en replikväxling mellan en reporter och en koreograf någon gång på 1930-talet. Jag är helt säker på att jag har läst det. Men jag kan inte för mitt liv hitta det. Jag har letat hela veckan. Jag har ringt alla. Jag har googlat. Yngre kolleger har förgäves låtit en AI-robot söka. Men utan resultat. Jag får återge replikerna ur minnet.
En parant dam på Paris-Match frågar en berömd rysk koreograf:
– Varför kan dansarna inte lika gärna dansa nakna när trikåerna ändå är så trånga?
Koreografen svarar:
– Därför att det finns en del av den manliga kroppen som inte stannar när musiken gör det.
Antingen har jag drömt att jag har läst denna historia. Eller också är den utplånad från Internet av någon ond kraft. Är det Mark Zuckerberg eller kineserna eller Justitiekansler Heidenborg som är i farten? Eller kalsongindustrin. I kampen om trenderna har ingen bästa byxorna på.
Missa inget från GP Världens gång!
Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
