Varje avsnitt av SVT-serien ”Husdrömmar” är ett drama. Under sju år har vi sett närmare sjuttio livsbyggen formas, resas och ibland rasa ihop.
Premiäravsnittet 2014 var tv-historia – en av de kaxigaste och modigaste startpunkterna jag sett för en mainstream-orienterad SVT-långkörare, när det direkt positionerade sig som brutalt ärlig reality-tv om boende, relationer och psykologi, och där faktiskt arkitekten Gert Wingårdh är den av programledarna som har minst tålamod med arkitektoniska klichéer och oförtröttligt relaterar husbyggena till människors vardagsliv.
Men det är faktiskt i än högre grad tv-historia som skapas i år, med den åttonde säsongen, vars finalavsnitt ligger på SVT Play.
Grundelementen i serien har varit bastant hållbara år efter år, som ett genuint välbyggt kärlekshus: relationspsykologin, husbyggartipsen, populärvetenskapen, aha-upplevelserna och den varma humorn med förvånansvärd spets. Men den här säsongen har fått flera nya våningsplan på både höjden och djupet, och blivit den tv-serie som ihärdigast och bäst av alla skildrat pandemin i Sverige, genom att pragmatiskt gå igenom programmets samtliga byggstenar och fått dem plats – med nya byggmetoder där så krävts. Människorna både bakom och framför kameran har vuxit ut till tv-veckans mest omistliga förebilder för hur vi bör ta oss an en pandemi: acceptera och respektera den men också bygga upp en resistens, erövra en förmåga att ignorera den, fortsätta med våra liv, fortsätta drömma, bygga och umgås socialt och inte låta ett virus förgifta våra sinnen.
LÄS MER:Så skapades drömhuset med sjöutsikt i Lerum
Och precis som husbyggarna möter och löser alla problem som uppstår har tv-teamet gjort det. Inte ens att Anne Lundberg själv blev sjuk i covid-19 innan de sista avsnitten och husen var färdiga stoppade inspelningarna – hon kunde gå husesyn via Zoom. Att husprojekten pågått under hela pandemin, och att programmen ofta slutförts bara dagar innan sändning, gav årets säsong en unik nerv och närvaro.
”Husdrömmar” har med automatik alltid skildrat en svensk zeitgeist, och därmed också varit känslig för skiften i människors värderingar och beteendemönster. I år har detta varit påfallande. Pandemin har redan startat en stor, svepande förflyttning av köpstarka människor från storstäderna ut i både förorter och glesbygd; gett tillväxtrekord och byggboom året runt även i typiskt turistsäsongsbetonade regioner.
LÄS MER:Hyllas i Husdrömmar – nu rasar arkitektjobben in för Fernström
Men det största skiftet är hur folk på bredden tagit till sig hållbarhetsbegreppet. När ”Husdrömmar” startade 2014 var det fortfarande närmast en icke-fråga, och de medverkandes rörelsemönster i fråga om livsstil och statusnormer var likriktade, antingen åt traditionalism eller åt folkligt pseudo-modernistisk ”nyfunkis”. 2021 är det kreativa egensinnet avsevärt större, men framför allt med klimatmedvetenhet som resonansbotten. De senaste veckorna har vi fått ett par av hela seriecykelns bästa exempel: Umeåparet som byggde ett superklimatanpassat cirkelformat hus i lera, halm och gödsel(!), och de unga arkitektur- och konststudenterna som för att kunna realisera sin Tiny House-dröm – ett komplett, modernt hus på trailerhjul – vägde varenda planka och skruv på våg för att inte överskrida 3,5 ton, maxgränsen för att kunna rulla mellan boplatserna med huset bakom en vanlig personbil.
Nästa vinter är det dags igen. ”Husdrömmar” har blivit en årlig inventering av Sverige och svenskarna – åtminstone vad avser boendeideal i relation till klimat och folkhälsa – som blir allt mer spännande att följa över tid.
Läs mer av Kjell Häglund:
LÄS MER:Den journalistiska trovärdigheten är hotad i USA
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
