Hos Norén är människan hemlös
Den moderna människan hör bara hemma i fullkomlig hemlöshet. Mikaela Blomqvist skriver om hur Lars Norén i sina dramer rörde sig från att skildra familjen som sönderfallande institution, till att gestalta nästa anhalt: Fängelserna och de psykiatriska klinikerna.
Denna artikel är endast för prenumeranter.
2 månader för 1 kr!
Få full tillgång till allt innehåll på gp.se. Ingen bindningstid.
Under 30? Då har du extra förmånliga priser.
Visa allt som ingår
Redan prenumerant? Logga in för att läsa: