Så mycket verksamhetsstöd får Göteborgs konstgallerier

En liten stig leder ner runt det gula trähuset bakom Chapmans torg. På sidan finns ingången till Galleri Majnabbe, ett av Göteborgs äldsta konstgallerier. Det drivs av Göteborgs konstnärsklubb och firar 50 år i lokalen. Samtidigt pågår det en diskussion om kulturens villkor i Göteborgs stad.

I flera år har det rapporterats om att gallerierna i staden blir allt färre, att det blir svårare att bedriva galleriverksamhet och att hyrorna höjs. För sex år sedan var Majnabbe i precis den sitsen. Higab skulle höja hyran till det dubbla, men man nådde en överenskommelse som sedermera mynnade ut i den nya hyresmodell som nu börjat införas och som GP tidigare rapporterat om.

– Då hade vi kontakt med politiker och kulturförvaltningen. Vi fick igenom den här modellen efter att Higab körde med marknadshyror. Jag ifrågasatte vad det är för marknadsvärde på ett sånt här ställe? Det är kulturminnesskyddat, du får inte göra bostäder eller kontor av det. Vad kan man göra då?, säger Lars Eje Larsson och slår ut med armarna.

Han har arbetat inom olika roller för galleriet och konstnärsklubben sedan 1984.

– Det kan vara ett galleri och så vidare. Men ändå skulle det vara marknadshyror. Då frågade jag vilken marknad de syftade på, för det funkar ju inte med sådana här speciella byggnader.

Galleriet ingår i den nya hyresmodellen och känner sig i nuläget nöjda med det. Enligt Higab ska hyresskillnaden troligtvis inte bli så stor jämfört med den nuvarande kostnaden.

– Vi håller ju andan varje år, får vi bidrag eller inte. Vi har haft en tid av enorm oro under pandemin. Vi fick säga upp vår gallerist och har arbetat enbart ideellt en period för att hålla ihop, säger Lena Amstrand, ordförande i Göteborgs konstnärsklubb.

Kulturstöd till konstgallerier

Galleriet är en del av konstnärsklubbens publika verksamhet. Hyran klarar man av genom medlemsavgifter, intäkter från sålda konstverk och verksamhetsstöd från Göteborgs stads kulturförvaltning. Det är Majnabbe inte ensamma om.

I Göteborg finns det enligt GP:s uträkning drygt 40 gallerier. Av dem har 13 beviljats verksamhetsstöd 2022. Ytterligare 13 har beviljats projektstöd från kulturförvaltningen.

Arbetet med att bevilja stöd inom kulturförvaltningen sker enligt riktlinjer som satts av kulturnämnden för varje stödform. Beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs kan man söka olika typer av kulturstöd.

– Vi har en budget men den täcker ju inte alla som söker. Det är en fråga om bedömning och prioritering som vi jobbar med: Vad är viktigt, varför, vad uppfyller kriterierna. Att det är ett starkt konstnärligt projekt är avgörande – det måste finnas en konstnärlig kärna. Men också att det ska vara spridning av konstnärliga projekt som beviljas i staden, både av utövare, former av representation, jämlikhetsaspekter, och så vidare, säger Axel Grimlund, utredare och sakkunnig inom konst och konsthantverk på kulturförvaltningen Göteborgs stad.

Alla bedöms individuellt

Hur man söker stöd, och hur processen går till, beskrivs ingående på kulturförvaltningens hemsida. Tanken är att vara så transparent som möjligt. För att förenkla säger Axel Grimlund att man kan se kulturförvaltningens medel som ett stöd på lokal nivå. Sedan finns det kulturstöd på regional nivå och ytterligare på nationell nivå.

Vissa ansökningar till Göteborgs kulturförvaltning kan därför avslås för att de inte uppfyller formella kriterier. Till exempel om ett projekt sker i Uddevalla och inte i Göteborg. Gällande verksamhetsstödet skickas sedan ett tjänsteutlåtande från kulturförvaltningen vidare till kulturnämnden, som fattar det formella beslutet.

– Vissa aktörer mer kopplingar till biljettintäkter, andra inte. Då blir det naturligt att det är en stor spridning i nivåerna på kulturstödet.

Kan ett galleris besöksantal ingå i bedömningen också?

– Vi bedömer helheten. Det finns ingen matris för hur stödnivåer tas fram och stöden fördelas. Det här bedöms individuellt efter varje ansökan, verksamhet och varje år egentligen.

Röda sten får mest pengar

13 gallerier beviljades verksamhetsstöd 2022. Den vanligaste summan i år ligger på mellan 2-300 000 kronor per verksamhet. Det finns några som även har stöd uppemot 2-3 miljoner kronor. Som exempel har Röda sten konsthall beviljats det största verksamhetsstödet inom bildkonst på 3 124 000 kronor.

Det beror enligt Grimlund på att verksamheten är mångfacetterad med inslag av pedagogik, program, utställningar, internationellt arbete, med mera. Det finns ett krav inom verksamhetsstödet att aktörer primärt ska arbeta med publika arrangemang, tillgängliga för allmänheten.

I jämförelse med Röda sten har Göteborgs konstförening det minsta stödet på 77 000 kronor, för sin publika utställningsdel. Galleri Majnabbe har ett stöd på 220 000 kronor.

Ytterligare 13 gallerier beviljades i stället projektstöd 2022. Vissa av dem får regelbundet projektstöd, enligt Axel Grimlund, i den mån att det nästan hade varit lika bra att ge dem verksamhetsstöd – men det räcker inte budgeten till.

Nästan alla gallerier har gratis inträde, är det tack vare kulturstöden som det är möjligt?

– Jag tänker att andemeningen med att ha kulturstöd är att stödja konst för att den ofta är svårsåld. Den kan inte fungera helt på en köp- och säljmarknad eller vad man ska säga. Kunde man sälja biljetter så hade en del verksamheter kanske valt en sådan modell. Vissa tror jag har svårt att göra det, och andra vill inte. Men det är klart att utan kulturstöd skulle konst kosta mer pengar att ta del av.

Hur många är det som söker stöd?

– Det skiftar lite grann per år. Om jag minns rätt så var det kanske fem som vi avslog för verksamhetsstöd på bildkonstområdet förra året, vilket är en ganska liten andel om man jämför med hur många som avslogs inom projektstöden. Där kan det ha rört sig om att vi bara beviljade 20 procent.

Majnabbe – galleri och kulturhus

Tillbaka på Majnabbe har galleriet precis öppnat för dagen. Inom tjugo minuter rör sig ett tiotal personer i lokalen.

– Det ligger lite avsides men folk kommer. När vi visade Lars Lerin och hans vänner från daglig verksamhet i Karlstad, kom det mycket blandade besökare. Många kvinnor och många ovana som inte varit på gallerier så mycket innan. Det handlar om att bredda och utöka utställningarna på galleriet för att besökarna ska komma, säger Linnea Åhlander.

– Det är lättare för äldre att vara aktiva och engagerade i ideellt arbete, men vi ser intresse även hos unga. Både i att ställa ut och delta, inflikar klubbordförande Lena Amstrand.

Många anser att det inte alls är självklart att konstnärliga verksamheter ska berättigas stöd för att gå runt, hur ser ni på det?

– Vi har ett kommunalt stöd och det är en förutsättning för oss att överleva. Men tänk så mycket utdelning de får av det. Den skulle kunna vara större egentligen. Vi driver ett kulturhus här, annars hade ju kommunen behövt bygga ett. Vi har inga gränser och vill bara ha fler besökare, säger Amstrand.

Slutordet i samtalet går till Lars Eje Larsson som tar upp den klassiska jämförelsen mellan sport och kultur i frågan om vad som ska hända med Göteborgs kulturliv.

– Det är precis som att konst och kultur inte är viktigt, men fotboll, det är viktigt. Vi är ju en gammal fotbollsstad visst, men Göteborg är en gammal konststad också, säger han.

LÄS MER:Vad vill ni att Göteborg ska vara?

LÄS MER:Nya hyrorna kan tvinga bort Konstepidemin och KKV

LÄS MER:Drömmarnas kaj hotas när kulturmiljöer rivs

LÄS MER:Café Fluss sägs upp igen – efter konflikt med kommunen

TEXT

Karin Frid