Tyska Auerbach har sålt modeaccessoarer för män sedan 1912. Nu hänger slipsar, näsdukar och hängslen orörda i elva nedsläckta butiker runt om i Tyskland. Coronakrisen tvingar det anrika familjeföretaget att hålla stängt.
Trots det har Auerbach aldrig haft så mycket att göra.
– Vi har mellan 2000 och 3000 beställningar om dagen. Vid 20.000 beställningar måste vi dra en gräns. Annars hinner vi inte med. Vi har börjat använda butikspersonalen i produktionen för att få det att gå runt, säger Jan-Henrik Scheper-Stuke, som är den femte generationen att leda firman.
Det är en helt ny produkt i sortimentet som orsakat rusningen: ansiktsmasken.
Den asiatiska sedvänjan att i offentligheten bära skydd för näsa och mun har i Europa setts ner på som ett tecken på paranoia – eller i bästa fall en kulturell kuriositet. Men i takt med det nya coronavirusets utbredning har även människor även i väst börjat använda samma skydd.
I Tjeckien, Slovenien, Österrike och Slovakien finns det redan krav på mask antingen överallt utanför hemmet eller i vissa särskilt utsatta utrymmen, som i kollektivtrafiken eller i livsmedelsbutiker.
I Tyskland har staden Jena på egen hand infört ett lokalt masktvång. Och landets just nu mest inflytelserika virolog, Christian Drosten på universitetssjukhuset Charité i Berlin, har gått från försiktiga rekommendationer till tydliga uppmaningar: Om det så bara är med en enkel halsduk – att täcka för näsa och mun kan minska spridningen av viruset.
Flera europeiska kampanjer på nätet driver också frågan med hjälp av kändisar och influencers. Och från att ha varit en kontinent som med lagar tvingar människor att visa sina ansikten bryts nu ett urgammalt tabu.
Kort sagt: Europa maskerar sig.
Jan-Henrik Scheper-Stuke får inte bara många beställningar. Sedan företaget började sälja masker i olika mönster online har också hatet strömmat in.
– Eftersom vi inte bara gör enkla, vita masker blir vi anklagade för att inte ta situationen på allvar. Men varför ska människor hindras från att klä upp sig? Ska vi stänga av Netflix också? Och om man nu måste täcka sitt ansikte, som är en stor del av någons personlighet, då är det ju bra om man fortfarande kan uttrycka sin personlighet genom att välja en mask som man tycker om.
Priset på 18 euro räcker för att hålla företaget flytande. När krisen är över hoppas Jan-Henrik Scheper-Stuke kunna behålla masken i sortimentet. Men då till ett mer marknadsmässigt pris.
– Det är en rolig produkt att jobba med. Mönstret är baserat på samma princip som gördeln till en smoking och sitter därför väldigt bekvämt, säger han.
Klubbar stängda
Auerbach är inte det enda modeföretaget i Berlin som just nu låter symaskinerna gå varma. Ansiktsmasken har skapat en kreativ injektion hos allt från små designstudior till helt privata initiativ. Så till den grad att de gummiband som används för att fästa maskerna antingen runt huvudet eller öronen har blivit en bristvara.
– Gummibanden har sålt slut överallt, säger Moritz Danner.
Från sin lägenhet i stadsdelen Friedrichshain driver han designstudion Nakt, ett märke som sedan starten för drygt två år sedan blivit allt populärare inom Berlins technoscen.
Att experimentera med identitet och uttryck har alltid varit en viktig del av den kulturen. Men det är först i samband med coronakrisen som Nakt har valt att lansera en ansiktsmask – en svart åtsmitande modell i neopren och med en kedja som hänger som ett silvrigt grin från den ena änden till den andra.
Klubbarna i staden har tvingats hålla stängt sedan mitten av mars. Den nya masken är trots det en storsäljare, med cirka 30 beställningar om dagen.
– Vi har 16 sömmerskor runt om i Berlin som hjälper oss. Och flera av våra kunder har bett oss att behålla masken i sortimentet även efter krisen, säger Moritz Danner.
Skyddsmaskens effekt har diskuterats åtskilligt i väst ända sedan de första covid-19-fallen började upptäckas utanför Kina. Under lång tid avfärdades de som ineffektiva. Så länge man inte använde sig av masker med den nu välkända FFP-klassningen var man körd ändå. Och varje FFP-mask som gick att uppbåda behövdes dessutom inom vården, löd de stränga anvisningarna.
Masker hindrar spridning
Något som fortfarande gäller. Men tänkte på maskens omvända effekt – det vill säga att möjligheten att med även de enklaste skydd begränsa spridningen av viruset utifall att bäraren själv skulle vara smittad.
Omtanke om andra – inte främst för att skydda sig själv. Att detta hela tiden har varit principen i Asien verkade inte riktigt nå fram till européerna, där rekommendationerna om att täcka ansiktet inte tycktes vilja sträcka sig längre än till att hosta i armvecket.
– Jag var i Kina när utbrottet startade. Alla började då bära ansiktsmask. När jag kom tillbaka till Storbritannien var det ingen som bar mask. Många av mina vänner från Asien ville börja bära mask även här, men var oroliga för att bli kritiserade eller stigmatiserade, säger den kinesiska epidemiologen Elaine Shuo Feng, verksam vid Oxfords universitet.
Dessutom blev hon förbryllad av den inkonsekvens som råder när det gäller olika länders rekommendationer på området. Något som hon tillsammans med fem kollegor påpekade i en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet den 20 mars.
I artikeln uppmanade artikelförfattarna också de olika ländernas hälsomyndigheter att utbilda befolkningen i korrekt användning av mask. På samma sätt som man har börjat informerat om hur man ska tvätta händerna.
Artikeln fick stor spridning.
Sedan dess har också tidskriften Nature publicerat en undersökning som visar att enkla operationsmasker utgör en barriär som effektivt hindrar spridningen av coronavirus.
Trots det har det rått fortsatt tvekan kring att utfärda officiella rekommendationer. I de fall masktvång har införts, som i Österrike, har det gjorts med tydliga reservationer.
– Jag är fullkomligt medveten om att masker är något främmande för vår kultur, sa Österrikes kansler, Sebastian Kurz, när han i slutet av mars införde maskplikt i landet.
Vad är det för kultur Sebastian Kurz talar om egentligen? Virologen Elaine Shuo Feng tror att skillnaden mellan öst och väst i den här frågan har att göra med olika medicinska traditioner.
– Den kinesiska läkekonstens har en starkare tradition av preventiva åtgärder. Det är också främst därför människor i Kina använder mask. Medan den moderna västerländska läkekonsten fokuserar mer på behandling, säger hon.
Men frågan är om det inte går djupare än så.
Från ett fönster i Berlinstadsdelen Wedding säljer stylisten Jana Höft och modedesignern Timm Süssbrich masker i olika mönster och färger. Intäkterna från försäljningen skänker de till välgörenhet.
– Tröskeln för människor att bära mask är väldigt hög. Masken kan ge en känsla av att man drar sig undan från sina medmänniskor. Det är som när man pratar med någon som bär solglasögon. Man vet inte riktigt åt vilket håll de tittar eller hur de tittar. Det är fortfarande få som bär mask och jag känner själv en konstig känsla när jag går ut med mask, säger Timm Süssbrich.
Täcka ansiktet tabu
Att täcka över ansiktet är närmast ett tabu i den västerländska kulturen. Något som bland annat avslöjas i den intensiva debatten om den muslimska traditionen för kvinnor att bära slöja. Även själva ordets ursprung låter ana en historia av konflikt och kontroverser. Ordet mask kommer ytterst av ”masharat”, som är arabiska för ”hån” och ”gycklare”, enligt Svenska Akademiens ordbok.
Att ”demaskera” eller ”av-slöja” som ett sätt att nå sanning har tusenåriga rötter och fick ny näring under upplysningen i Europa.
– Rousseau var en av dem som hävdade att människan skulle visa sin sanna natur genom att låta maskerna falla. Han menade det främst metaforiskt. Men det är tydligt att masken förknippas med negativa värden. Rousseau hyste också ett starkt agg mot skådespelare som han ansåg motarbetade sanningen och ville till och med förbjuda dem i sin hemstad Genf, säger den tyske filosofen Kurt Röttgers, som forskat om den västerländska filosofins hållning till masker.
Även bannlysningen av den maskerade och färgglada Harlekin-figuren från teaterscenerna under samma epok pekar på maskens kontroversiella status. Något som den tyske teatervetaren Rudolf Münz menade levde vidare i industrialismens tidsålder och vidare in i modern tid.
Harlekin-figuren hade ingen plats i ett samhälle byggt på tillväxt, konsumtion, förstånd och regelverk, menade Münz.
– Upplysningens hållning har dock inte tillåtits leva vidare utan motstånd. Till exempel menade Nietzsche att masker är nödvändiga för att vi inte fullständigt nakna ska träda fram inför den andre. En maskering var alltså för Nietzsche ett sätt att skydda oss från varandra, ungefär enligt samma princip som vi nu talar om skyddsmaskerna under coronakrisen, säger Kurt Röttgers.
– Men hur de här olika hållningarna påverkar vår inställning till att bära skyddsmask just nu är svårt att säga, tillägger han.
I Berlins tunnelbana är väggarna tomma sedan annonsörerna slutat köpa reklamplatser. Av de resenärer som fortfarande reser kollektivt bär de flesta ännu ingen mask. Men även om det inte finns något krav och rekommendationerna från de tyska myndigheterna fortfarande är försiktiga är utvecklingen ändå tydlig: Allt fler maskerar sig.
Och många gör det med stil.
Även i parkerna syns här och där de som väljer att göra masken till en del av sitt personliga uttryck.
På Tempelhofer Feldt, en före detta flygplats som omvandlats till populärt grönområde i Berlin, kommer två män gående hand i hand. Tadzio Müller bär en heltäckande hundmask i latex, hans make Frank Schumacher har en skidmask täckt med guldpaljetter.
Över munnen och näsan har de sedan enkla skydd i tyg.
– Vi tyckte det här var ett perfekt tillfälle att samtidigt försöka normalisera queer och kinky uttryck, säger Tadzio Müller och tar för en stund av sig den varma hundmasken.
– De här maskerna har vi normalt sett på oss i helt andra sammanhang. Vi bär de inte när vi lönearbetar, så att säga, säger han menande, medan han torkar svetten ur pannan.
Positiva reaktioner
Elaine Shuo Feng i Oxford förstår att människor kan bli provocerade av dem som försöker göra masken till en fråga om mode just nu.
– Skönhet är en lyx i den här situationen. Folk är medvetna om allvaret och det spelar förmodligen en roll i de reaktioner som vissa får, säger hon.
Elaine Shuo Feng avbryter sig mitt i resonemanget.
– Jag står just nu vid fönstret och ser ett par som går förbi på gatan med ansiktsmasker. De är inte asiater, säger hon förtjust.
Kurt Röttgers tror att stödet för bära mask i offentligheten just nu är stort. Så länge maskerna är vita eller åtminstone monokroma.
– Den vita masken kan människor förstå. Den är en anpassning till allvaret inom sjukvården. Lustiga masker däremot kan nog vara känsliga – särskilt nu, säger han.
På Tempelhofer Feldt rör sig människor i grupper om två och två. Det så kallade kontaktförbudet i Tyskland kommer att gälla fram till åtminstone den 20 april. Vid ingången sitter skyltar som informerar om att avstånden mellan sittande sällskap i parken måste vara minst fem meter.
Tadzio Müllers och Frank Schumachers masker är långt ifrån coronakrisens kliniska, enfärgade allvar. Ändå är det få förbipasserande som tar någon egentlig notis om dem.
– Än så länge har vi bara mött positiva reaktioner, säger Tadzio Müller.
Olika inställning kring maskplikt i Europa
Tjeckien och Slovakien: Allmän maskplikt utanför hemmet. Den slovakiska regeringen framträdde nyligen maskerad tillsammans med landets president, Zuzana Caputova, klädd i en mask som matchade hennes klänning.
Slovenien: Krav på mask vid vistelse i slutna offentliga utrymmen, som butiker och postkontor.
Österrike: Maskplikt i livsmedelsaffärer. Från och med nästa vecka även i kollektivtrafiken.
Tyskland: Lokala maskkrav diskuteras och har i vissa fall införts, som i staden Jena. Smittskyddsmyndigheten Robert Koch-institutet rekommenderar också allmänheten att bära mask och har på sin sajt publicerat en instruktionsvideo för hur man kan sy sin egen mask.
Frankrike: Har infört krav på mask lokalt, bland annat i Nice.
Spanien: Rekommenderar alla som har möjlighet att bära mask, men ännu inget krav infört.
Sverige: Folkhälsomyndigheten rekommenderar på sin hemsida människor att inte använda munskydd utanför vården.
(Fakta insamlad den 8/4)
