Sommaren 2018 fikade en svart student på exklusiva Smith college i Massachusetts när en vaktmästare frågade vad hon gjorde där. Studenten ropade rasism i sociala medier. Det blev en nationell nyhet, rektorn bad om ursäkt och vaktmästaren fick ta ”time-out”. Skolan förklarade att man såg allvarligt på saken, utlovade utbildning om rasism samt ”försoning och läkning” (New York Times 3/3/21).
Händelsen på Smith – där en utredning inte kunde hitta några som helst bevis på rasism – är symptomatisk för hur amerikanska institutioner länge agerat. Det föreställda offret får absolut tolkningsföreträde och oskuldspresumtionen kastas ut genom fönstret. 2020 fick en professor sluta undervisa efter att han hade lärt ut ”nei ge” på mandarin. Ordet betyder ”det”. Vilket spelade noll roll när studenter kände att deras psykiska hälsa drabbats av ljudet – det låg för nära engelskans ”nigger”.
Så det var ju sjövilt att häromveckan höra den kongressutfrågning där rektorer från USA:s främsta universitet skulle svara på hur de handskas med antisemitism på campus. Efter att i åratal gett reprimander till fulla fratboys som burit sombrero på Halloween visade det sig att rektorn för Harvard inte kunde svara på om uppmanande till folkmord på judar går emot skolans uppförandekod. Tydligen beror det på kontext.
I stället för att detta häpnadsväckande svar fick topplocket att flyga hos antirasister ledde det till kreativa försök att ge – ”kontext”. Rektorerna utfrågades minsann av en galen Trump-politiker! Sant. Men då bör väl frågan bli varför MAGA-fascister och nyssnazistpartier i Europa ens har utrymme att låtsas vara judars försvarare?
Och trots decennier av ”aldrig mer”-undervisning förmådde man varken se eller agera när denna massa återigen hotade judar.
Möjligen anas svaret på hur stegrande antisemitism och judars känsla av utsatthet tappas bort när svenska kulturchefer som Victor Malm på Expressen letar försonande nyanser i rektorernas utsaga (13/12) – men glömmer nämna att det inte var några verbala nyanser som hade lett till utfrågningen. De demonstrationer som drar fram med tveksamma slagord – som sedan pogromerna 7 oktober klingar oaptitligare än ”nei ge” – upplevs som hot. Vilket det finns fog för: Under hösten har rekordmånga fysiska attacker och vandalism mot judar anmälts på campus.
Det mest hycklande var att höra rektorerna och deras försvarare tala om yttrandefrihet. De amerikanska universiteten, och inte bara de, har under metoo och diverse ”rasistiska” incidenter agerat fullständigt principlöst. Som The Economist noterade efter utfrågningarna gör det att rektorernas ord om yttrandefrihet, annars rimliga, saknar trovärdighet (12/12).
Det är nu tydligt att universitet som utbildar eliten – platser som genom sin komplexa väv av finansiärer, administration och studenter är känsliga för påtryckning – böjer sig för massans makt. Och trots decennier av ”aldrig mer”-undervisning förmådde man varken se eller agera när denna massa återigen hotade judar.
Är USA extremt? Jo. Men inte bara är landets demokratikamp relevant. När stora amerikanska Black Lives Matter-grupper stöttar Hamas finns liksom anledning till eftertanke även i det Sverige där antirasister håller tyst när pogromer hyllas och antisemitismen exploderar offentligt. Varför hörs till exempel inget från företrädare på Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism när svenska judar upplever en brutal hotbild (Judiska centralrådet 21/11)?
Nu rullar huvuden återigen på amerikanska universitet. Och den vänster som höll tyst när lågavlönade vaktmästare utan att få försvara sig stämplades som rasister och rensades ut – den skriker om mccarthyism när elitrektorer som ignorerat antisemitism avgår.
Det bådar kanske inte jättegott för ”försoning och läkning”.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Nej, Förintelsen kan inte jämföras med kriget i Gaza
LÄS MER:Den som applåderar detta applåderar mörkret
LÄS MER:Det finns inga ”men” när det gäller judehat
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
