”Om detta ska ni berätta”, ”Glöm aldrig” – ”Never forget!”
I väst har sådana uttryck de senaste decennierna prytt böcker och karvats i sten. Nazismens brott ska aldrig få falla i glömska. Men ju längre österut man har kommit – särskilt i de diktaturer som föll 1989 – har historien mer blivit ett slagträ för samtiden. Nya nationsbyggen har krävt att gråzoner suddas ut för att den egna befolkningen inte ska framställas som förövare. I Polen gick det så långt som att man försökte stifta lagar mot att påtala polackers delaktighet i Förintelsen. Liknande lagar diskuteras i Litauen. I Tjeckien sticker man övergreppen på sudettyskar, återvändande judar och den romska befolkningen under sten. I Ukraina är historiestriden fränt närvarande i samtidspolitiken.
LÄS MER:Nu försöker Litauen tvätta sig ren från Förintelsen
Men ingenstans har detta gått lika långt, det nationella minnet skrubbats så grundligt från diktaturårens massmord som i Ryssland. Som den ryskfödda journalisten Masha Gessen markerade med titeln på en essäsamling 2018: i hennes och fotografen Misha Friedmans ”Never Remember: Searching for Stalin's Gulags in Putin's Russia” möter läsaren en skarp kontrast mot försöken att bevara platserna för nazisternas folkmord. Här är Gulag-systemet i bästa fall spillror. Det är frusen mark på avlägsna platser där det kanske står ett enstaka skjul kvar. Tomma skogsdungar. Svårt att få ihop med de många miljoner som mördades eller fick sina liv förstörda för alltid.
Lätt – lättare – att glömma.
Museer över denna ideologiskt motiverade människoskövling finns, som i Shaun Walkers utmärkta reportagebok ”Putins nya Ryssland och det förflutnas skuggor” mer uppbyggda i någons lägenhet än på statligt vårdade institutioner.
LÄS MER:Så blev andra världskriget en del av Putins propaganda
Platserna Gessen besöker, att hon alls hittar dit, var ibland Jurij Dmitrijevs förtjänst. I tre decennier hade Dmitrijev, rysk människorättsaktivist och historiker, grundligt efterforskat Stalin-tidens massgravar i Karelen och – så länge det var möjligt innan arkiven åter stängdes – gått igenom den gamla säkerhetstjänsten NKVDs akter.
Ett arbete som allt mer kom att kollidera med den historia Vladimir Putin skulle berätta om Ryssland, om andra världskriget och Josef Stalin.
Resultatet? 2019 var massmördaren Stalin rekordpopulär bland ryssar.
Konsekvensen för kampen mot lögnerna kom så häromdagen efter en rad politiska processer där Dmitrijev åtalats för hopkokade barnpornografibrott och sexuella övergrepp. Historikern dömdes till 13 års fängelse. I praktiken en dödsdom för den sjuke 64-åringen. (Sergej Lebedev skriver utmärkt om fallet i essän ”Fallet Jurij Dmitrijev”, på svenska 2018).
”Framtiden är historia” blev titeln på en annan mindre optimistisk Rysslandsbok av Masha Gessen. Och om framtiden – för Ryssland och för Europa – ska bli en annan så är kraftiga protester mot lögnaktig historieskrivning och behandlingen av modiga dissidenter nödvändiga.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
