Kulturlivet får mycket skit kastat på sig nu. Det sägs vara olönsamt, rentav onödigt. Fotbollen, och inte minst supporterkulturen, har alltid haft sina kritiker. I bland varit sin egen värsta fiende. På läktarna men framförallt i pamparnas slutna rum.
Efter en helg som började på ett fullsatt Pustervik och slutade med 90 minuter plus tillägg när Elfsborg lyckades ställa in sin egen sprakande guldfest är jag ännu mer övertygad om det jag redan visste.
Musik och fotboll gör mig, gör oss, till bättre människor.
Det må se ut som en vandrande kliché att vara en medelålders man som älskar gitarrer, bas och boll. Det bjuder jag så gärna på. Jag vet att fotboll och musik fortfarande får det att dåna i bröstet på mig. Och hur mycket det är värt.
Skiten ser ungefär likadan ut i både musikbranschen och fotbollen. Där har funnits, och finns fortfarande toxisk maskulinitet, våld, rasism, sexism och droger.
För mig är det olika uttryck för samma sak. Alla firande, lyckliga gaisare vet ju verkligen det där. Fina killarna i Elfsborgs-podden ”Nummer 8” vet det också. De har tagit för vana att avsluta sina avsnitt med Terras ”Underbara saker kommer hända oss”.
Musiken och fotbollen sätter sina strålkastarljus på vad livet kan och ska vara. Gör allting om så bara för några timmar lite intensivare, lite enklare, lite tydligare. Men samtidigt så oerhört komplext och mångbottnat.
Såväl musiken som fotbollen hjälper mig att se mig själv som en del av ett större sammanhang. Där och då på läktaren eller klubbgolvet men också i en vidare mening. Samspelet mellan individ och kollektiv blir sällan tydligare.
Ja, man återupptäcker sig själv. Men man ser också andra. I publikhavet kan vi spegla oss i varandra. Ta hand om varandra. Och när sista ackordet har klingat av och slutsignalen gått är jag lite renare. Urblåst, rensad, uppdaterad.
Faktum är förstås att även skiten ser ungefär likadan ut i både musikbranschen och fotbollen. Där har funnits, och finns fortfarande toxisk maskulinitet, våld, rasism, sexism och droger.
Jag vill påstå att det där är undantagen. Fotbollsfamiljen är inte dysfunktionell – den är omfamnande. Musiklivet är inte destruktivt – det är kreativt och fullt av kärlek.
Vi går mot en mycket större mångfald på såväl landets festivaler som på ståplatsläktarna. Jag ser män, kvinnor och barn i olika åldrar och med olika bakgrund. Som ger utrymme åt varandra på ett annat sätt än tidigare. Det sker organiskt men stöttas också mer och mer av föreningarna.
Musiken och fotbollen hjälper oss att praktisera och öva på livet. Det är glädje och sorg, eufori och frustration, oro och lättnad.
Det brann av bengaler och sköts raketer mot himlen när Blåvitt mötte AIK. Det kan man uppenbarligen ha olika åsikter om. Jag tycker personligen det såg rätt mäktigt ut, men har samtidigt respekt för riskerna.
Men IFK Göteborg bjöd också in organisationen MÄN till måndagens match mot AIK på Gamla Ullevi. MÄN arbetar med att förebygga våld och bryta normer.
”Vi kämpar för en värld där pojkar och män har full tillgång till sin förmåga att ge och ta emot kärlek och omsorg. En värld där det är självklart att killar och män kan be om hjälp”, säger organisationens ordförande Shahab Ahmadian på Blåvitts hemsida.
I England släppte Norwich City FC en mycket uppmärksammad film på World mental health day den 10 oktober. Filmen var smart, budskapet enkelt. Fråga din kompis bredvid på läktaren hur hen mår. På riktigt.
När Blåvitt mötte mitt Elfsborg hängde banderollerna som hedrade IFK-supporten Hampus på läktarna. Det hölls ingen tyst minut men ur högtalarna spelades musiken han älskade. Oasis, bland annat.
Musiken och fotbollen hjälper oss att praktisera och öva på livet. Det är glädje och sorg, eufori och frustration, oro och lättnad. På sätt och vis är det på låtsas. Men också på fullaste allvar.
Var festen i Sävedalen kommer in allt detta? Jo, det var ju livet på riktigt. Att fira en fin vän. Vi dansade, åt och drack. Vi pratade fotboll och vi skrålade ”Don’t look back in anger”.
LÄS MER:Recension: Hästpojken, Pustervik, fredag
LÄS MER:Veckans spellista: Sharon Van Etten, Ulf Lundell, Jesper Lindell, Christian Kjellvander
LÄS MER:Recension: Albin Lee Meldau, Konserthuset, torsdag
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
