London Pub har sedan 1979 varit den mest välbesökta gaybaren i Oslo. På deras hemsida står det: Vi er etter hvert blitt vant til å fungere som homsenes egen storstue….”
Att vakna till att ett möjligt terrordåd ägt rum utanför i natt, på pridefredagen, är en mardröm. Två personer har blivit mördade, ett tjugotal skadade. För att de varit ute på stan och tagit en öl eller för att fira pride. Så som man gör.
För oss som gick i Westprideparaden på Göteborgs gator för bara en vecka sedan är det mycket nära, inte bara geografiskt. I dag skulle de gått genom Oslos gator, i ett firande som till sin natur utgår från just en vägran att anpassa sig till den ständiga skräcken för våld. En vägran att kuva sig – trots allt. Att gå med högt huvud, inte gömma sig. Även om det kan kännas stelt, obehagligt och läskigt att göra det. Vi går aldrig där orädda, även om det kan se ut så.
Tankarna går till Pulse
Nu är prideparaden inställd, kan man läsa på Oslo prides hemsida. Tankarna går förstås till terrordådet på Pulse nightclub i Orlando, Florida, 2016, där en ensam gärningsman mördade 49 personer på en gayklubb, som Johan Hilton har skrivit om i sin bok ”Vi är Orlando” (2020).
Mina tankar går också till ett besök på en gayklubb i Kiev för några år sedan. Efter upprepade attacker från högerextrema hade de installerat stora metalldetektorer vid entrén. Vi tyckte – som naiva svenskar – att det var märkligt, obehagligt att påminnas om sin egen utsatthet sådär redan i entrén. Men jag förstår det bättre nu. Även om en metalldetektor inte stoppar någon som skjuter på en uteservering eller på gatan så ger det i alla fall en illusion av säkerhet.
Jag hoppas att det inte är så. Jag hoppas att vi inte kommer behöva installera metalldetektorer och vara rädda mer än vad vi redan är.
Att gärningsmannen har undersökts av säkerhetspolisen och att norska polisen klassar dådet som ett islamistiskt terrordåd liksom tidpunkten och närheten till Oslos Pride park kan vara indikationer på att detta var motiverat av hat mot hbtqi-personer. Det är fruktansvärt. Vi ska inte behöva vara rädda, stanna hemma eller installera metalldetektorer utanför våra gaybarer.
