Den håriga bringan har precis gjort en officiell comeback. Inom bara 24 timmar efter att Emmanuel Macrons officiella fotograf Soazig de la Moissonnière lyckats fånga Frankrikes president i en synnerligen avslappnad pose, brett leende med den vita skjortan öppen och den håriga bringan bar, har västvärldens samtliga största tidningar kommenterat bilden på ett eller annat sätt.
”He-vage”, skriver The Guardian och syftar på den manliga varianten av att visa klyftan mellan brösten medan The Telegraph frågar sig om ”strategin” ens är ”acceptabel” och kallar det hela desperat. Inhemska, mer konspiratoriskt lagda tidningar hävdar att brösthåret tydligt är ett resultat av Photoshop.
Det är inte konstigt att den håriga bringan förvirrar. Statusen är oklar. Under största delen av 1900-talet stod den för otämjd maskulinitet och bars upp med stolthet av eleganta machomän som Sean Connery, Burt Reynolds och Tom Selleck. Även, givetvis, av sexosande skönsångare som Barry Gibb och Tom Jones. Inbjudande blick och/eller en guldkedja var givna accessoarer för att verkligen leda blicken dit den skulle.
Men i samma takt som jämställdhetsfrågorna ökat sedan 1990-talet, parallellt med ett sportigare skönhetsideal i stort (en stark kropp framför för en smal kropp!) har den håriga bringan förpassats till korridoren för förlegade mansideal. Världen har börjat kräva mjukare världen av sina ledare, pekat på Zelenskyjs diplomatiska och empatiska ledarskap som framtiden medan grisiga, hårda, sexistiska mansmän som Trump och Putin ses som förlegade i sin roll.
Men i samma takt som jämställdhetsfrågorna ökat sedan 1990-talet, parallellt med ett sportigare skönhetsideal i stort (en stark kropp framför för en smal kropp!) har den håriga bringan förpassats till korridoren för förlegade mansideal.
Inte konstigt då att en hårig bringa på en av världens i dag modernaste (och bevisat fåfängaste) manliga ledare skapar motstridiga reaktioner. Även om Macrons strategi inför omval har varit att framställa sig själv som en stadig ledare i krigstider. Det har han inte lyckats så bra med som väntat, utan ligger ännu några poäng bakom Le Pen. Någonting har saknats.
För även om hipstermännen med sin obligatoriska ansiktsbehåring gjort sitt bästa för att återupprätta det håriga mansidealet har det djuriska, primala elementet inte funnits där. Detta adderar Macron enkelt genom att sitta bredbent och le så inbjudande och självsäkert att tankarna går till sängkammaraktiviteter.
Är bilden arrangerad? Har Macron imponerats av Timothée Chalamets skjortlösa kostym på Oscarsgalan? Har han noterat den barbröstade Harry Styles framgångar? Eller Greklands statsminister Kyriakos Mitsotakis, som på ett foto där han får Covidvaccin med öppen skjorta och stadig blick sägs ha haft direkt effekt på hela nationens attityd under pandemin?
Medvetet eller omedvetet har han i alla fall perfekt fångat en tidsanda. Här är vi nu, med ett intellektuellt begär efter raka, tydliga ledare som både kan känna och resonera. Och med ett nyvaket kroppsligt begär efter det oförställda.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Svårt för actionskådisar att gå i pension
LÄS MER:”And just like that...” har en mörk framtid
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
