”Om ni kommer till Göteborg dödar vi er”.
I september samlades nära 2000 grävande journalister från 134 länder i Göteborg för att i tre dagar lära sig av varandra. Två ryska deltagare fick inför sin resa veta att de skulle dö om de reste till konferensen.
De var inte de enda som drabbats av hat och hot. Tvärtom präglades hela konferensen av diskussioner om hat, hot, desinformation och olika typer av påverkan.
En deltagare från Azerbajdzjan berättade om hur ”någon” hackat såväl hennes som hennes familjs och vänners mobiler. Alla hennes aktiviteter har följts minutiöst under lång tid. En kamera hade också installerats i hennes sovrum och film från hennes allra mest privata stunder har sedan spritts på sociala medier.
Man skulle kunna tro att bara journalister i diktaturer är utsatta för hot och att bli hackade. Men så är det inte. Spionprogrammet som installerats i Azerbajdzjan finns tyvärr även här. Vi utsätts också för desinformationskampanjer från såväl svenska som utländska trollfabriker, liksom från främmande makt.
Men man behöver inte bevaka krig eller skriva om brännande ämnen som invandring eller feminism för att utsättas – inte för mord, men för attacker som drar undan mattan på till och med den tuffaste reporter
Journalister förvånades på konferensen över att vi måste arbeta mot hat och hot också här i Sverige. Bilden av Sverige som ett ”snällt” land lever kvar i vissa delar av världen. Men Sverige har sjunkit rejält på Reportrar utan gränsers index vad gäller säkerheten för journalister. Att vi sammantaget innehar plats fyra i världen beror mycket på det starka skyddet för tryckfriheten som finns i Sverige. Men när det kommer till säkerhet har Sverige sjunkit till plats 40 för 2023, från plats 32 för 2022. Anledningen är att svenska journalister utsätts för hot, våld, hat och andra trakasserier som åtal, orosanmälningar, kapningar och sådant som går under namn som ”doxxing”, ”gaslighting”, ”phishing” och ”swatting”.
Det farligaste för en journalist är förstås att bevaka krig vilket tyvärr den senaste tiden blivit ett vanligare uppdrag. Enligt Reportrar utan gränser har under de senaste veckorna en journalist dödats i Libanon, en i Israel och nio i Gaza.
Men man behöver inte bevaka krig eller skriva om brännande ämnen som invandring eller feminism för att utsättas – inte för mord, men för attacker som drar undan mattan på till och med den tuffaste reporter. Under ett spontant samtal under konferensen berättade en tysk konsumentjournalist om att någon sprider annonser för en påstådd eskortfirma med hennes kollegas ansikte inklistrat på nakenbilder. Detta på grund av en artikel om fondsparande. Liknande saker kan svenska journalister som skriver om vindkraft, sophantering eller vitamintillskott utsättas för.
Vi tycker det är mycket konstigt om det ska vara möjligt att rikta dödshot från fängelset och komma undan med det
Idag den 2 november är det den internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister. I Sverige har vi sedan den 1 augusti fått en lagskärpning då brott utförs mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner. Det var en välkommen markering från riksdagen som visar på att journalister har en särskild roll i demokratin.
Men sen ska lagar också tillämpas. Forskning som utförts på rättssociologiska institutionen i Lund visar att svenska journalister har mycket lågt förtroende för att rättsväsendet ska hjälpa dem och att de därför inte polisanmäler hot och hat som de utsätts för.
Denna misstro blir inte bättre när åklagare inte åtalar kända gärningsmän.
I våras skrev Negar Josephi här på GP:s kultursidor. Efter det fick hon dödshot och utsattes också för hets mot folkgrupp. Polisen gjorde en gedigen förundersökning. Men åklagaren åtalade inte den misstänkte mannen eftersom han redan har dömts för brott mot andra journalister.
När GP:s sportreporter Robert Laul utsattes för hot om våld lades i stället förundersökningen ner. Motiveringen var dock densamma. Mannen som hotade Robert Laul satt nämligen redan i fängelse. Man tyckte därför inte att det var värt att åtala honom på nytt.
Vi tycker det är mycket konstigt om det ska vara möjligt att rikta dödshot från fängelset och komma undan med det.
Om det finns en väl genomförd förundersökning och åklagare ändå inte åtalar kommer vi journalister inte att bli bättre på att anmäla.
Vi vill att Sveriges poliser och domstolar tar hot mot journalister på allvar.
Fotnot: Annika Hamrud och Andreas Önnerfors är projektledare på Medieinstitutet Fojo.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Är medierna brottslingarnas PR-byrå?
LÄS MER:”Mytomania” missade det intressanta i Macchiarini-fallet
LÄS MER:Staten förlamar landets viktigaste järnvägslinje
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
