Vad finns det för hjälpmedel för en ambitiös skribent? Själv började jag med att skaffa mig Svenska Akademiens ordlista, men den blev jag besviken på. Man kunde se hur orden stavades, men man fick sällan veta vad de betydde. Jag köpte Svensk ordbok”, och den var mycket bättre. Sedan hittade jag Nusvensk ordbok i fem band — trots sitt namn var den litet gammalmodig, men den hade ett rikt urval av exempelmeningar så att man kunde se de sammanhang som orden användes i. Jag skaffade en del andra mer specialiserade ordböcker, fast i särskilt svåra fall var det bara en sak att göra: skriva ner orden på en lapp och sedan cykla till biblioteket.
LÄS MER:Svenska Akademien söker finansiärer till SAOB
Där fanns Svenska Akademiens ordbok. Stora böcker, mängder av band, som innehöll alla ord i svenska språket. Därifrån gick man sällan lottlös. Om man inte sökte efter ett ord långt bak i alfabetet dit redaktionen ännu inte hunnit, förstås.
Många skribenter lever ett rikt liv utan ordböcker. Det är klart att det går. Man kan leva utan kaffe och utan kärlek också. Men när man upptäcker ett ord som liksom surrar i utkanten av ens varseblivning, ett ord man inte riktigt har koll på, fast man har en känsla av att det skulle passa in väldigt bra i det man just skriver — då är det fint att kunna slå upp det och se hur det har använts tidigare. Eller om man sysslar med översättning och hela tiden tvingas ut i stilar och miljöer som man aldrig skulle uppsöka av egen fri vilja — då är också ordboken en vän som inte sviker.
Fram med nya pengar! Frågan är om vi vill vara en kulturnation, eller om vi nöjer oss med fattigdom, apehögfärd och puttelkrämeri.
Det kan också hända att man stöter på något i en gammal text som man inte förstår, som när Johan Brovallius skriver att svenskarna är ”en Trumslagerisk Nation med Fattigdom, Ape-högfärd och Puttelkrämeri”. Vad är en puttelkrämare? En som säljer puttlar?
Förr hade jag omedelbart kastat mig på cykeln, men i dessa lättjefulla tider räcker det att söka i Akademiens ordböcker på svenska.se. SAOL vet inget om puttelkrämare (”Menade du pudel?”), Svensk ordbok inte heller (”Menade du paddel?”), men SAOB vet precis vad det är fråga om. Man har också godheten att länka vidare till Litteraturbanken, där Henning Berger använder frasen ”det vore puttelkrämeri” i sin bok ”Där ute” (1901), som kan läsas i fulltext.
LÄS MER:Svenska Akademiens ordbok på väg mot graven
Det är Akademien som ligger bakom Litteraturbanken också, och tillsammans med de tre ordböckerna har det skapats ett verkligt effektivt hjälpmedel för skrivande och läsande.
Efter 128 års heroiskt arbete med SAOB har redaktionen kommit fram till bokstaven Å, och Ö skall nås 2023. Då tar också pengarna slut. Det säger sig självt att man måste börja om från början igen, precis som Oxford English Dictionary har gjort, så att 1900-talets nya ord kan införlivas. Fram med nya pengar! Frågan är om vi vill vara en kulturnation, eller om vi nöjer oss med fattigdom, apehögfärd och puttelkrämeri.
LÄS MER:Flygskam och adda i Akademiens nya ordbok
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
