Med AI har förutsättningarna för skolan förändrats radikalt. Är då verkligen den bästa lösningen digital isolering? Borde vi inte snarare lära oss att använda dessa nya redskap?
Med AI har förutsättningarna för skolan förändrats radikalt. Är då verkligen den bästa lösningen digital isolering? Borde vi inte snarare lära oss att använda dessa nya redskap? Bild: Michael Dwyer

Emanuel Karlsten: Hur kan skolan förvandla AI till extralärare i stället för ett hot?

Vad har skolan gjort under lovet för att möta den nya utmaning som AI innebär? Ingenting. I stället borde man gå utvecklingen till mötes. Det menar GP:s Emanuel Karlsten.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Sommarlovet är över och nu strömmar elever och studenter in i skolorna för ytterligare en termin. Men det är ingen vanlig termin. För det senaste halvårets utveckling inom AI och framför allt genom ChatGPT har helt kastat om förutsättningarna för skolan. Det skakar om förutsättningarna för lärande, för kontroll av lärande och läxor, men också för klassrumspedagogik. Varför anstränga sig om vi ändå kan fråga en chattbot om rätt svar när vi kommer hem?

Man skulle därför kunna tro att skolan har satt allt på undantag. Att klockan larmat in från sommarlov, kallat in kommittéer och snabbutredningar för att veta hur detta nya ska hanteras.

ANNONS

Men av allt att döma har… ingenting hänt.

Inte för att det går att förvänta sig att lärare skulle ställa in sin ledighet för att gå i krisläge. De har gjort sig förtjänta av semester. Men det måste vara en märklig verklighet att gå tillbaka till. I någon skola och kommun har det hållits seminarium om AI. Men all verksamhet lyder under en läroplan, som dels ändrats så många gånger att det är förvirrande men som framför allt inte stimulerar innovation.

Ändå är innovation vad som just nu krävs.

Svensk skola ska möta framtiden genom att isolera barnen från det digitala. Skolan riggas till ett analogt reservat.

Gratisversionen av Chat GPT innebär ett tillgängliggörande av verktyg som gör det omöjligt att rättvist bedöma en uppsats. Elever kan be Chat GPT skriva deras uppsats, och blir uppsatsen för bra kan den skriva om den “som en elev som vanligtvis får medelmåttiga betyg”. Läxor biter såklart inte heller på samma sätt och prov – ja, hur ska de bedömas?

I januari – just som nyheterna om AI exploderade – skrev skolminister Lotta Edholm en debattartikel i GP som avslutades: “Skärmar har tillåtits tränga ut böcker, papper och penna (6/1/23). Vi bryter nu den utvecklingen. Det finns en anledning till att man talar om böckernas magi, och inte surfplattornas.”

ANNONS

Debattinlägget framstår såhär i efterhand närmast parodiskt, eftersom det vanligaste känslan kring AI är just “magi”. Men framför allt satte utspelet riktningen för en ny skolpolitik: Svensk skola ska möta framtiden genom att isolera barnen från det digitala. Skolan riggas till ett analogt reservat. Vilket kan vara skönt och skapa arbetsro, men knappast förbereder elever för den värld och arbetsliv de möter.

Det vi skulle behöva just nu är ett samtal om hur vi på bästa sätt kan utnyttja dessa nya redskap. Hur konstruerar vi prov, lektioner och läxor med utgångspunkt av att alla kommer – eller borde? – använda dessa nya redskap. Hur kan skolan förvandla AI till en extralärare, istället för ett hot.

Skolor och universitet har öppnat för terminen, men några svar eller ansatser till breda diskussioner om ämnet har uteblivit.

Ändå är det en ödesfråga, eftersom det handlar om vilka kunskaper vi skickar med våra barn in i framtiden.

Läs mer i GP Kultur:

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS