Anna Dahlqvist: Abort borde vara vård, inte politik

Förekomsten av en abortlag öppnar upp för politisk debatt, som i teorin innebär att den kan röstas bort. Därför bör aborten ses som en vårdfråga, och lagen avskaffas, skriver journalisten Anna Dahlqvist.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

En av de tusentals demonstranter som tagit till gatorna efter abortläckan från Högsta domstolen i USA håller upp ett plakat med texten: ”Your body is a battleground”. På en annan skylt: Women´s health = Public health”.

Efter Trumps tid vid makten domineras den högsta juridiska instansen i USA av konservativa domare. Och allt tyder nu på att de kommer att upphäva Roe v. Wade, det rättsfall som sedan 1973 ligger till grund för rätten till abort i landet. Det är en republikansk seger. Det är politik. Utan Roe v. Wade är det fritt fram för delstatspolitikerna att använda kvinnors kroppar till att tillfredsställa mäktiga allierade inom pro life-rörelsen.

ANNONS

Samtidigt, här hemma i Sverige, röstade riksdagen nyligen om en mer blygsam abortfråga, nämligen att utreda en förändring av abortlagen som innebär att hemabort blir tillåtet. Eller vad man nu ska kalla det. Fullständig hemabort kanske. Redan i dag är det möjligt att utföra en medicinsk abort med hjälp av endast läkemedel hemma. Däremot måste det första pillret, det som förbereder för aborten, tas på ett sjukhus eller en abortklinik. Fundera lite på det. Om en abortsökande kvinna ska kunna svälja en tablett hemma eller på sjukhus är föremål för politiska beslut – och därmed debatt.

Orsaken är abortlagen, den som kom till 1974, och reglerar vad som är en legal abort. Den har varit ovärderlig. Innan dess tvingades svenska kvinnor resa till Polen eller hitta något annat, mer riskfyllt, alternativ för att få en abort. All världens forskning är nämligen överväldigande i sin samstämmighet – aborter går inte att lagstifta bort. De sker, antingen under säkra eller osäkra former.

Men behöver vi fortfarande reglera abort i en specifik lag? Abort är en vårdfråga. Hur den vården ska se ut borde rimligen avgöras av de som är experter. Det vill säga professionen. Vi har inte någon hjärtoperationslag. Inte heller har vi en lag som reglerar vård i livets slutskede. Vad vi har är en hälso- och sjukvårdslag som bygger på vård på lika villkor, respekt för människors lika värde och individens självbestämmande. Vi har Socialstyrelsens riktlinjer och vi har en etik för vårdgivare som utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet.

ANNONS

Förekomsten av en abortlag öppnar upp för politisk debatt. I teorin kan den röstas bort, på samma sätt som de amerikanska domarna kan upphäva Roe v. Wade. Politiker, som kan lika lite om abortvård som de kan om hjärtoperationer, står i talarstolen och uttalar sig om detaljer i abortvården.

Abort är en vårdfråga. Hur den vården ska se ut borde rimligen avgöras av de som är experter. Det vill säga professionen. Vi har inte någon hjärtoperationslag.

Det kan låta läskigt att ta bort denna lagstiftning, inte minst när marken skakar under de amerikanska kvinnornas fötter. Men låt oss vända blicken lite längre norrut, till USA:s grannland Kanada. Där har det inte funnits någon abortlag sedan 1988. Megan Doherty på den kanadensiska aborträttsorganisationen Action Canada for Sexual Health & Rights kallar det ”en ideal utgångspunkt”.

Att abort faller under den lag som reglerar hälso- och sjukvård innebär att det inte är en fråga om för eller emot. Det är vård. Rätt och slätt. Den grundläggande rättigheten finns redan formulerad i en rad FN-konventioner som Kanada – och Sverige – förbundit sig till. Det betyder inte att det inte finns problem kring tillgänglighet i praktiken men, enligt Doherty och hennes kollegor, är det en fråga om resurser, kunskap och prioriteringar.

I den svenska abortlagen sätter fostrets livsduglighet utanför kvinnans kropp den bortre tidsgränsen. ”Tillstånd (…) får ej lämnas, om det finns anledning att antaga att fostret är livsdugligt.” Riskabelt, säger Megan Doherty, när jag intervjuar henne. Livsduglighet må låta som en självklar riktpunkt. Men vad betyder den formuleringen när forskarna väl lyckas med försöken (de pågår redan nu) med att skapa en artificiell livmoder? Då står vi plötsligt utan aborträtt enligt den svenska abortlagen.

ANNONS

Anna Dahlqvist är journalist och författare. Hon har gett ut böckerna ”Bara lite blod – ett reportage om mens och makt” (2016) och ”I det tysta – resor på Europas abortmarknad” (2018).

LÄS MER:Förslag att klassa abort som mord stryks

LÄS MER:Abortfrågan och transfrågan hänger ihop

LÄS MER:Stora demonstrationer för aborträtten i USA

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS