En ny OECD-rapport visar att det inte bara är pandemin som gjort att 15-åringar världen över halkat efter i skolan. En annan betydande orsak är mobilen.
En ny OECD-rapport visar att det inte bara är pandemin som gjort att 15-åringar världen över halkat efter i skolan. En annan betydande orsak är mobilen. Bild: Janerik Henriksson/TT

Sanna Samuelsson: Inte konstigt att unga inte kan plugga

OECD:s nya rapport visar att det inte bara är pandemin som gjort att 15-åringar världen över halkat efter i skolan. Inte helt oväntat har tillgången till smarta telefoner under lektionstid spelat stor roll. Den naiva inställningen till den nya tekniken känns minst sagt förlegad, skriver Sanna Samuelsson.

ANNONS

Nyligen satt jag mig på ett universitetsbibliotek bredvid en tjej i tjugoårsåldern, som hade mobilen liggande på vårt bord. Varje gång hon fick en notifikation vibrerade det kraftigt. Hon hade stängt av ljudet, men det hjälpte inte. Hon fick många notifikationer, hela tiden. Brr, brr, brr. Varje gång tog hon upp mobilen för att kolla.

Efter en stund kom det en kille i samma ålder. Från hans hörlurar läckte hög musik. ”Det låter jättehögt”, sa jag och pekade på hans huvud. Han ursäktade sig, sänkte så man bara hörde litegrann, för att sedan gradvis öka volymen igen.

Vad vill jag säga med denna anekdot? Att det verkar jättesvårt för unga att koncentrera sig. Jag fick svårt att koncentrera mig, bara genom att sitta bredvid deras mentala kakafoni.

ANNONS

Att OECD nu släpper en rapport om teknik och lärande efter de dåliga Pisa-resultaten är viktigt. Den visar att det inte bara är pandemin som gjort att 15-åringar världen över har halkat efter, tillgången till smarta telefoner under lektionstid har också haft en stor effekt. En majoritet uppger att både den egna och andras telefoner ofta stör dem i skolan.

En tydligare illustration av vår relation till telefonen kan knappast ges.

Men inte bara det, att inte ha telefonen med sig ger dem ångest, enligt OECD. En tydligare illustration av vår relation till telefonen kan knappast ges. Det är inte bara ett verktyg, det påverkar vårt beteende och vårt mående.

Socialpsykologen Jonathan Haidts bok ”Den ängsliga generationen” har uppmärksammats i USA och kommer på svenska i oktober. I en intervju med podcasten ”The New Yorker Radio Hour” betonar han att kritiken mot smarta telefoner i relation till barn inte bör avfärdas som teknikfientlighet. Det är inte internet som är problemet, menar han, utan hur de smarta telefonerna fungerar.

Efter 2009, när push-notifikationerna började komma, började ”the great rewiring of childhood”, som han kallar det. Barn av i dag är stressade, har ångest och är ensamma. Men de har inte samma konsekvenstänk som vuxna, eftersom hjärnan är outvecklad, så de låter notifikationerna vara på.

ANNONS

Eftersom det inte finns några regler för utformningen av dessa appar innebär det att storföretag konstant kan pocka på barns uppmärksamhet medan de försöker plugga, vila eller sova. Det är inte tekniska framsteg, det är bara gammal hederlig kapitalism.

Den naiva inställningen till den nya tekniken börjar kännas förlegad.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Att kor ska få gå ut är ingen "Astrid Lindgren-lag"

LÄS MER:Recension: ”Tidstillflykt” av Georgi Gospodinov

LÄS MER:Gränsen mellan girlpower och koppleri är tunn i Onlyfans-eran

Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS