– Segla över Atlanten, och träffa människor av olika nationaliteter. Det var det som lockade mig, säger hon när vi träffas på en indisk restaurang i centrala Göteborg.
Nu, fyrtiofem år senare, har Marcus Lindeen gjort en häpnadsväckande dokumentär: Flotten, där han rekonstruerar deras färd över Atlanten och belyser besättningens upplevelser. I den bioaktuella filmen, som vann pris vid Köpenhamns dokumentärfilmfestival, träffas sju ur besättningen igen och pratar ut om det märkliga experiment de utsattes för. Ett experiment som spårade ur.
– Santiago Genovés förhoppningar infriades inte. När han förstod att de premisser han ställt upp inte stämde med verkligheten riktade han sin ilska mot oss. Han tyckte i stort sätt att vi var värdelösa: dumma och lata. Han hade väldigt speciella, stereotypa idéer om nationalitet och karaktär, säger Maria Björnstam som med bestämd röst slår fast:
– Jag anser att det han sysslade med inte var vetenskap överhuvudtaget.
LÄS MER:"Förbannat bra om sexflotten Acali"
"Misshandlade oss med sina ord"
Deras vägar möttes 1973, när den spansk-mexikanske doktorn i antropologi, Santiago Genovés, kom till Sverige på jakt efter en skeppare till segelflotten Acali Han sökte specifikt en kvinnlig sjökapten, och hade hört att en sådan skulle finnas i Göteborg. Där hade Maria Björnstam gått i sin far och farfars fotspår och tagit examen på Sjöbefälsskolan.
Hon tackade ja till uppdraget: att föra forskaren och hans besättning på tolv personer, alla utan sjövana, med segelflotte från Kanarieöarna till Yucatánhalvön. Äventyret lockade. Vad hon och andra frivilliga då inte riktigt förstod, eller kunde ta in, var att de samtidigt som de mönstrade på, också skrev på för att vara försökspersoner i ett experiment.
– Det lät så spännande att få segla över Atlanten. Santiago var ju övertalande och vänlig och så. Han var aldrig själv våldsam, det var mer med ord som han misshandlade oss.
Santiago Genovés, verksam vid universitet i Mexiko, ville undersöka det mänskliga beteendet under stress. Fokus låg på relationer, konflikter, våld och sexualitet. Efter att ha varit med på Thor Heyersdahls flottexpeditioner Ra l och Ra ll, planerade han en egen expedition, och fick den finansierad av ett mexikanske TV-bolag.
– Hans såg sig själv som en i raden män som gav sig ut i världen för att missionera och frälsa folk.
"Det var som en diktatur"
Deltagarna, sex kvinnor och fem män (Santiago inräknad) kom från helt olika delar av världen. De utvalda ansågs fysiskt attraktiva. Medvetet lät forskaren starka kvinnor ta kommandot ombord. En bakomliggande tanke var att detta kanske skulle provocera fram konflikter. Flotten var bara 12 gånger 7 meter, vilket omöjliggjorde privatliv. Under resan fick deltagarna fylla i formulär och svara på närgångna frågor om relationer, sexvanor, onani med mera.
– Vi skulle skriva ner vad vi tyckte om de andra. Sedan började Santiago att läsa upp det högt för oss för att ställa oss mot varandra, berättar Maria Björnstam.
– Snabbt förstod vi att här gäller det att tycka ungefär som han förväntar sig att vi ska tycka, och inte sticka ut. Jag kan tänka mig hur kvinnor i mer ofria länder har det, för jag vet hur det känns att tvingas hålla inne med mina tankar och inte kunna prata fritt. Flotten för mig var som att befinna mig i en diktatur.
Var du rädd?
– Det gick ju inte att vara rädd varenda dag, jag hade fullt upp med att spottlogga, ta solhöjder med sextant och räkna ut vår position. Det fanns ju ingen GPS på den tiden. Men jag öppnade mig aldrig och berättade djupare saker om mig själv för någon annan. För då visste jag att det kunde användas emot mig.
Mådde dåligt efteråt
Kvällstidningarna som följde expeditionen omskrev snabbt experimentet som "sexflotten" .
– Vi blev skitledsna och deppiga hela bunten när vi kom i land och såg vad som hade skrivits. Det vi hade varit med om hade aldrig inför oss annonserats som något konstigt sexexperiment. Samtidigt insinuerade Santiago nog ett och annat för pressen. Så vi var väldigt upprörda, arga, och ledsna, berättar Maria Björnstam.
Efter landstigningen på Yucatánhalvön, som de nådde helskinnade efter tre månader tack vare hennes rådiga navigerande, valde hon att prata med så få som möjligt om sina upplevelser.
– Jag gick ner mycket i vikt under den där expeditionen. När jag ser på bilderna är jag snygg och brunbränd på utsidan, men mådde samtidigt väldigt dåligt på insidan.
Hon rasade ner i en djup depression som varade länge.
– Taskiga ord kan vara som elstötar i själen. Jag vet inte hur länge jag mådde dåligt efteråt för jag mönstrade på ett kylfartyg direkt och arbetade sedan som andrestyrman för Salénrederierna. Jag har rest världen runt och varit ute till sjöss i femtio år, så Acali är en parentes i mitt liv. Men jag ville aldrig prata om det som hade hänt, eftersom jag var så arg.
Först nu, efter fyrtiotre år, har hon pratat ut om expeditionen. I första hand med regissören Marcus Lindeen men också med sex av flottfärdens andra deltagare. Regissören har lagt ner ett minutiöst arbete med att spåra dem på olika platser runt om i världen. Allt med utgångspunkt i en adresslista som han återfann i en koffert hemma i Maria Björnstams kök.
– Det var jätteroligt att få träffa de andra igen, lite som att träffa syskon Vi kom varandra så nära, den gången. Nu pratade vi fritt och ville aldrig att tiden skulle ta slut.
Namn: Maria Björnstam
Ålder: 75 år
Yrke: Sveriges första kvinnliga sjökapten, utbildad på Sjöbefälsskolan i Göteborg. Har varit till sjöss i sammanlagt över femtio år, med världen som arbetsfält. Verksam som överstyrman men främst som andrestyrman. Seglade 1973, som enda sjökunnig, flotten Acali över Atlanten, från Kanarieöarna till Yucatánhalvön. Resan tog tre månader.
Familj: son och barnbarn.
Bor: i centrala Göteborg.
Aktuell: medverkar i Marcus Lindeens dokumentär Flotten. En film som tagit fem år att göra, och som belyser det experimentet den nu avlidne spanske antropologen Santiago Genovés genomförde på sex kvinnor och fem män för 43 år sedan på segelflotten Acali.
Andra filmer om experiment som spårat ur:
Experimentet (Oliver Hirschbiegel, 2001) Efter Mario Giordano roman Black box. Bygger på Standfordexperimentet som utfördes vid Stanford University 1971. 24 frivilliga delades där upp upp i fångar och vakter, och placerades i en källare som byggts om till fängelse. Vakterna fick i uppgift att sköta fängelset på det sätt de ansåg lämpligt, förutom att de inte fick använda fysiskt våld. Experimentet skulle ha hållit på i två veckor men avbröts den sjätte dagen. 2010 gjorde regissören Paul Scheuring en remake av filmen: The Experiment.
Die Welle (Dennis Gansel, 2008) En modern tolkning av det socialpsykologiska experimentet The Third Wave som utfördes av historieläraren Ron Jones i Kalifornien 1967. Syftet var att demonstrera för en skolklass hur en fascistisk rörelse kan uppstå.
Natt och dimma (Alain Resnais, 1956) En av de allra första filmerna om förintelsen. Ger en fruktansvärd inblick i koncentrationslägrens skräckvälde.
Dokusåpor på TV som Expedition Robinson (med start 1997) och Big Brother (i Sverige från år 2000) har tagit över stafettpinnen, som medialt påpassade sociala experiment med människor i grupp.
